En ny statlig utredning har sett över förändringarna av sjukskrivningen som den förra regeringen genomförde 2021 och 2022. Utredningen påstår att reformens mål misslyckats, att sjukskrivningar blivit längre och dyrare. Nu föreslår utredningen en återgång till de tuffare sjukskrivningsregler som gällde tidigare – före de rödgrönas ändringar.
Reformerna har ökat kostnaderna i sjukförsäkringen med 16 procent, lågt räknat. Detta beror på drivkrafterna i sjukförsäkringen. ”I klartext: Hög ersättning gör att fler blir sjukskrivna. Låg ersättning, karensdagar och strikt kontroll ger motsatt resultat. Att reformerna av sjukförsäkringen 2021 och 2022 inte utgick från den insikten beskriver utredningen snarast som naivt”. Många som har sjukpenning efter 180 dagars sjukskrivning skulle egentligen kunna jobba anser regeringens utredare Per Johansson.
Ändringarna ska gälla:
Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Arbetsförmågan ska bedömas mot hela arbetsmarknaden och finns det jobb du borde klara av ska sjukpenningen dras in. I dag kan den gränsen flyttas fram, om ”övervägande skäl” talar för att du kommer att ta dig tillbaka till ditt jobb inom ett år.
Sjukskrivna mellan 63 och 65 år har sluppit få arbetsförmågan prövad mot hela arbetsmarknaden, och fått sjukpenning så länge de inte klarat sitt vanliga arbete. Det ska ändras så att sjukpenningen dras in om det finns andra jobb de kan klara.
”Normalt förekommande arbete” – Försäkringskassan ska inte längre behöva precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga. Det ska räcka att hänvisa till ett ”normalt förekommande arbete”. Detta fick massiv kritik tidigare då det ledde till av försäkringskassan skapade ”hitte-på-jobb” av typen ”du kan inneha ett arbete som inte har fasta tider, inte kräver något, där du kan vila när du vill, som inte är stressigt och lämnar stort utrymme för pauser”. Med andra ord jobb som inte stod att finna på svensk arbetsmarknad (eller någon annan arbetsmarknad).
Behovsanställda ska få arbetsförmågan prövad mot hela arbetsmarknaden från dag ett. I dag kan de få sjukpenning om de inte klarar sin normala behovsanställning till och med dag 90.
Äldrereglerna inom sjukersättningen får däremot kvarstå, om än att utvecklingen ska följas nära. Reglerna innebär att de försäkrades arbetsförmåga för rätt till ersättning inte längre ska prövas mot förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden, utan mot normalt förekommande arbeten som den försäkrade har erfarenhet av under de senaste 15 åren. Detta har lett till 2000 fler sjukersättningar per år.
Sjukvården kommer få fler krav…
Till Sveriges Radio säger den särskilda utredaren Per Johansson att om den bortre tidsgränsen införs igen så behöver kraven på både arbetsgivare och sjukvård öka, så att sjuka får stöd tidigare i sjukskrivningen. Det låter fantasifullt att tro att sjukvården under stundande neddragningar ska bli bättre på att snabbt bota sjukdomsfall.
Facken är oroliga över vad återgången kommer leda till
Facket har under utredningstiden lyft farhågor om en mer restriktiv sjukförsäkring, och pekat på att mer stress och press att börja jobba fort knappast bidrar till att människor tillfrisknar snabbare.
Analys:
Den förra utredaren för denna utredning, byttes ut mot Per Johansson. Han är känd för att vara en socialförsäkringsmässig hardliner. Hans förslag är förväntade och kommer med största säkerhet att röstas igenom riksdagen. Högerpolitik brukar innebära att ha udden riktad mot de som av olika skäl, t.ex. sjukdom eller funktionsnedsättningar, inte klarar av att lönearbeta. Det är något man går till val på.
Sverigedemokraterna gick inte till val på försämringar i sjukförsäkringen. Alla de sjuka och funktionsnedsatta som röstade på Sverigedemokraterna får ligga på sitt parti om att inte rösta på detta förslag när det läggs i riksdagen. Risken är stor att de blir besvikna.
Skribent Dennis Aberos, Per Sternbeck
070-797 20 29
info@equalsthlm.se
Läs också…
