Artikelserie IVO
Få sanktioner mot vård och socialtjänst från IVO

Pengar ligger på blå bakgrund
Under åren 2019–2021 lämnade IVO 689 ansökningar om särskild avgift till förvaltningsdomstolarna, vilket motsvarar 1,2 procent av det totala antalet inrapporterade ej verkställda beslut. Foto: AdobeStock.com

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är den myndighet som har tillsyn över hälso- och sjukvården och socialtjänsten. De har ett antal sanktioner som de kan rikta mot verksamheter som inte följer lagen. Två av de starkaste sanktionerna – en särskild avgift vid uteblivna insatser, och viten vid allvarliga brister – används mycket sällan.

Särskild avgift vid ej verkställda beslut

Enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskild service (LSS) kan kommunen bli skyldig att bevilja och verkställa olika insatser till medborgare. Ibland dröjer det väldigt länge innan kommunen verkställer besluten. Ej verkställda beslut rör i huvudsak två insatsområden, boende respektive kontaktperson och kontaktfamilj. Om IVO bedömer att någon har fått vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas kan myndigheten ansöka om utdömande av en särskild avgift hos förvaltningsrätten. När IVO ansöker om särskild avgift görs detta oftast på beslut där väntetider på insatsen är mer än sex månader.

Generellt sett låga avgifter

IVO:s ansökan om särskild avgift bifalls, helt eller delvis, så gott som alltid. Däremot är det relativt vanligt att domstolen dömer ut ett lägre belopp än det belopp IVO yrkat. De flesta domar om särskild avgift resulterar i relativt små belopp. Avgifterna som dömts ut var låga i förhållande till kommunernas faktiska kostnader för att tillhandahålla insatserna.

Avgiftens påverkan på kommunerna är låg

”Utifrån undersökta förvaltningsrättsdomar framgår att kommuner som fått många domar om särskild avgift emot sig ofta också rapporterar många ej verkställda beslut. I de flesta av dessa fall fortsätter kommunerna dock att rapportera många ej verkställda beslut trots många utdömda avgifter.” IVO uppger att de ansöker om en särskild avgift för uteblivna insatser som kostar omkring 40 miljoner kronor per år (dock endast 20 miljoner 2021) vilket kan jämföras med kommunernas totala kostnader för vård och omsorg som uppgår till omkring 240 000 miljoner kronor per år.

Avgiften är tänkt som en yttersta åtgärd

Den särskilda avgiften syftar till att motverka kommunalt lag- och domstolstrots. Avgiften är obligatorisk, men tanken är att den ska vara en yttersta åtgärd som bara behöver tillgripas i ett mindre antal fall.

Ansökningar om särskild avgift

Under åren 2019–2021 lämnade IVO 689 ansökningar om särskild avgift till förvaltningsdomstolarna, vilket motsvarar 1,2 procent av det totala antalet inrapporterade ej verkställda beslut. Mellan 2014–2018 ansökte IVO om särskild avgift i 3 procent av inrapporterade ej verkställda beslut. IVO har alltså minskat sina ansökningar rejält om särskild avgift till förvaltningsdomstolarna.

IVO har möjlighet att dela ut sanktioner men gör det mycket sällan – varför?

Ett vanligt svar från IVO på ovanstående fråga är att erfarenheten ger vid handen att påpekande och tillsägningar fungerar bättre än bestraffningar.

IVO säger att den särskilda avgiften aldrig kommer vara tillräckligt avskräckande

IVO har bedömt att den särskilda avgiften har en marginellt avskräckande effekt. Samtidigt poängterar IVO att sanktionsåtgärderna och tillsynen aldrig helt kan motverka de bakomliggande faktorer som styr kommunernas möjligheter att verkställa beslut inom skälig tid. IVO:s erfarenhet är att ”mjuka” tillsynsverktyg i hög utsträckning kan bidra till långvariga och väl förankrade förbättringsåtgärder i de verksamheter som granskas. I ett internt material presenteras mjuka tillsynsverktyg såsom information, råd och vägledning, rekommendationer, dialog och återföring.

Finns det evidens för IVOs arbetsmetod?

Vi ifrågasätter att ”mjuka” tillsynsverktyg skulle ge bra resultat och säkrare vård och en mer rättssäker socialtjänst. Eftersom IVO snarare som undantag än regel följer upp effekten av sin tillsyn undrar vi hur de bildar sig sin erfarenhet på området. Det vore på sin tid att pröva ”hårda” tillsynsverktyg och se vilka effekter detta skulle ge.

Viten vid allvarliga brister

Om en verksamhet har brister som utgör en fara för patientsäkerheten eller missförhållanden som har betydelse för enskildas möjligheter att få de insatser som de har rätt till, kan IVO besluta att verksamheten måste bättra sig. Detta gör IVO genom ett föreläggande, som kräver att verksamheten vidtar vissa åtgärder inom en viss tid. Ett föreläggande kan också innehålla vite om föreläggandet inte följs inom den bestämda tidsangivelsen. I sådana fall ansöker IVO om utdömande av vitesbelopp hos förvaltningsdomstol.

Få föreläggande och ännu färre viten

Mellan 2018–2021 har IVO registrerat/avslutat få beslut om föreläggande – myndigheten har registrerat 82 ärenden och avslutat 57 ärenden. IVO har ansökt om vite vid ett fåtal tillfällen – de har registrerat 18 ärenden och avslutat 7 ärenden. Hur många gånger som domstolen sedan har beslutat om vite framgår inte av IVOs statistik.

Källor: Riksrevisionen RiR 2019:33, Inspektionen för vård och omsorg – en tillsynsverksamhet med förhinder

Artikelserie IVO:

Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Hävda dina sociala rättigheter

3 Trackbacks / Pingbacks

  1. Historien om IVO - Equal
  2. Vad är det för mening med IVO? - Equal
  3. Fungerande granskning av vård och omsorg saknas – gör om IVO - Equal

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.