Opinionsbildning i stormedia är som bekant ett annat ord för de mäktigas sätt att trycka sina åsikter på oss alla andra. Men ibland händer det att även den svenska överhetens främsta organ, det vill säga Dagens Nyheter, har något vettigt att säga.
I DN (2018.04.04) säger samhällsplanerarprofessorn Göran Cars så här: ”Vi har byggt för en välbemedlad medelklass och den börjar ta slut”
Vem har råd med en tvåa?
I samma intervju framkommer också att hyrorna för nyproduktion nu är så höga att inte ens hälften av länets invånare klarar inkomstkraven för en nyproducerad tvåa, räknat på tre gånger årshyran vilket många bostadsbolag kräver. Och då ska vi bara inte tala om priserna på bostadsrätter och villor.
Kollar på Push på SVT
Det var två år sedan Göran Cars såg detta komma. Nu ligger jag i soffan och kollar på Push – Fredrik Gerttens dokumentärfilm om hur bostaden blivit en global handelsvara. (Finns på SVT Play) Så, plötsligt, en saklig röst som får mig att haja till. Det är sociologiprofessorn Saskia Sassen. Ingen kan som hon beskriva vad som pågår i världen. När hon talar lyssnar man. Vad är det hon säger? Jo, ungefär så här:
Monstret är fastighetsspekulationen
Vi har släppt in ett monster i staden. Monstret är fastighetsspekulationen. Stadens mark är en lönsam investering där fastigheterna fungerar som tillgångar. Husen har blivit finansiella produkter som kan säljas upp till 35 gånger i timmen, oändligt många gånger. Ägandet av fastigheter handlar bara om att tjäna pengar, inte om att ge människor bostäder. Över hela världen tvingas fattiga ut ur städernas attraktiva områden. Utan stora pengar från sin egen familj kommer nästa generation inte kunna bo i staden. Vi måste ställa frågan, vem är städerna till för?
Omoral och ondska
I många städer finns det idag lyxområden – hela kvarter – med tomma fastigheter. De tjänar bara som investeringsobjekt. I samma städer – i samma kvarter – sover människor på gatan. Detta är så omoraliskt att det blir ren ondska!
Enligt den senaste statistiken står idag 674 720 i bostadskö i Stockholm. Det är nytt rekord. Men bara 13 % är aktivt sökande. Hur löser staden hemlöshetens grundproblem – att människor står utan bostad? Jo, så här: Under 2018 inkom 1430 ansökningar om förtur, av vilka 70 bifölls. Mörkertalet lär vara stort, eftersom det bara handlar om inkomna ansökningar.
“Vi föds alla nakna. Behovet av ett skyddat bo är fundamental. Det är en mänsklig rättighet.”
Bostadsojämlikheten
När det gäller boendet sitter vi inte samma båt. De med mycket pengar kan välja och vraka ur ett stort utbud av dyra bostäder. Det här beskrivs i boken Bostadsojämlikhet – röster om bostadsnöden av Carina Listerborn, som är professor i stadsbyggnad. Hon konstaterar att det inte är en generell bostadsbrist vi upplever utan en ojämlik bostadsmarknad som skapar bostadsbrist för vissa grupper. Det vi ser är alltså en växande bostadsojämlikhet. Och, som Saskia Sassen konstaterar, detta förenar fattiga över hela världen.
Bostadslösa i hela världen – förena er!
Vi föds alla nakna. Behovet av ett skyddat bo är fundamental. Det är en mänsklig rättighet.
Mycket talar för att kampen om bostaden kommer bli framtidens stora strid. Det samlade värdet på alla fastigheter är idag större än världens alla länders samlade BNP. Snacka om bubbla! När krisen nalkas, när finansmarknaderna kraschar och nöden verkligen kryper nära, finns inget annat alternativ än att ta tillbaka allt. Då måste staten (jag menar folket) gå in och ta över ägandet för att kunna garantera människors rätt till en bostad. Allt som nu är privat kommer en dag att bli gemensamt. Allt som är förflyktigat kommer bli fast. Alternativet är total upplösning av samhället. Då blir alla förlorare.
Ruska liv i liket
En gång i tiden sa en svensk socialminister (Gustav Möller) att ”bara det bästa är gott nog åt folket”.
Politiken är den fattiges enda möjlighet. Det bästa sättet att möta framtidens utmaningar är därför att redan nu ruska liv i liket. Leve den sociala bostadspolitiken!
Skribent: Göran Lidbrink
info[@]equalsthlm.se
070-7972029