Rinkeby idag – Aspudden 1970

Från Aspudden 1970 en äldre man och en familj i bakgrunden,
Aspudden 1970. Filmen är gjord av Rainer Hartleb och handlar om den dåvarande problemförorten Aspudden. Inte en invandrare så långt ögat når. Trots detta sups det, knarkas och slåss. Foto: Aspudden från dokumentären "Jag bor på Hägerstensvägen".

Dokumentärfilm från 1970 ger perspektiv på dagens diskussioner om socialt utsatta förorter

I den animerade debatten om kriminalitet och socialt utsatta förorter hörs många åsikter och tankar. ”Fler poliser”, ”Fängsla alla kriminella!”, ”De får skylla sig själva”, ”Jämna skiten med marken så blir vi av med problemen!”. Det är några exempel på olika mer eller mindre konstruktiva förslag som lagts fram från olika håll.

Ett särdrag i dagens debatt är att diskussionen tagit etniska vägar. Det är inte fattigdom, slumvärdar , dåligt fungerande skolor, en känsla av hopplöshet för invånarna i de utsatta förorterna, som ligger bakom de problem som finns. Det är istället ”segregationen” som lett fram till den sociala misären. Det är ”massinvandringen” och förutvarande regeringars misslyckade integrationspolitik som lett fram till den nuvarande situation.

Det är i dagens klimat klargörande att se dokumentärfilmen ”Jag bor på Hägerstensvägen” Filmen är gjord av Rainer Hartleb och handlar om den dåvarande problemförorten Aspudden. Inte en invandrare så långt ögat når. Trots detta sups det, knarkas och slåss. Stora trafikleder går igenom området och gör området farligt för barn och otrivsamt och bullrigt för de boende. Lägenheterna är orenoverade, kalla och dragiga och det är bara fattigt folk som klarar av att bo där. Och de klarar det, för att de är tvingade till att klara det. Diskussionerna går om man skall riva ner alltsammans och bygga nytt eftersom Aspudden är ett sänke för det kommunala bostadsföretaget som äger husen. 

En aktionsgrupp bildas för att hitta på olika förbättringar för området. Det mest påtagliga är att genomfartsleden Hägerstensvägen stängs av. Det firar man på olika platser i Aspudden. En del firare är ganska berusade.  Sedan tar filmen slut.

Hur det har gått för Aspudden vet alla. Man rev inte alla gamla hus utan renoverade dem. Det är idag en attraktiv stadsdel som räknas som närförort. Där bor människor med pengar som köper lägenheter till dyra priser. De fattiga – de bor någon annanstans.  Kanske i Skärholmen, kanske i Rinkeby, Jordbro, Fisksätra eller någon annan del av staden.

Det är 53 år sedan filmen spelades in. Om ytterligare 53 år kommer troligtvis de flesta av miljonprogrammens förorter att ha genom en liknande transformation som Aspudden. De kommer att vara attraktiva stadsdelar som räknas som närförort. Det kommer att bo människor med pengar där som köpt sina lägenheter till dyra priser. De fattiga – de bor någon annanstans.

Se filmen

Skribent Per Sternbeck
070-797 20 29
info@equalsthlm.se

Läs också…

1 Trackback / Pingback

  1. 3,5 procent av alla barn i Sverige lever i absolut fattigdom - Equal

Kommentarerna är stängda.