År 2013 skapades särskilda vårdåklagare. De ägnar sig åt de fall som handlar om brott som är kopplade till de lagar som styr hälso- och sjukvården, och åtalar alltså vårdanställda. Deras arbete leder dock sällan till åtal, särskilt vad gäller allvarliga brott. De bedriver ofta sitt arbete i nära samarbete med IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) och förlitar sig på de utredningar som IVO gör om fel i vården.
Det finns tolv åklagare som är specialiserade på att handlägga fall inom hälso- och sjukvården. Systemet infördes efter det uppmärksammade fallet där en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus åtalades för dråp. Såväl åklagare som polis fick kritik från läkarhåll under den utredningen. Man ville samla kompetens på ett fåtal särskilda åklagare istället för att sprida ut de få vårdfallen bland alla åklagare.
Få åtal för allvarliga brott
Sedan 2013 har totalt 1 226 misstänkta brott gått till åtal. Räknar man bort dataintrången var det endast 87 brottsmisstankar som fick ett åtalsbeslut under perioden, enligt Läkartidningen. Antalet åtal för vållande till kroppsskada och vållande till annans död under åren 2013–2019 är försvinnande få. Ett fall 2013, ett fall 2017, och två fall 2019. Detta enligt statistik från Riksåklagaren som presenterades i tidningen Dagen.
Samtidigt som många drabbas av vårdskador som kunde undvikas
Enligt statistik från Socialstyrelsen drabbas ungefär 110 000 patienter varje år av en vårdskada av varierande allvarlighetsgrad. Omkring 1 400 människor dör i Sverige varje år på grund av en vårdskada. Av de skador som orsakade eller bidrog till dödsfall bedömdes att 39 procent hade kunnat undvikas.
Krävs uppsåt för ett åtal
– Misstag i vården ska prövas av andra instanser som IVO. För att vi ska pröva saken i domstol krävs det ett uppsåt, en straffbar handling, sa chefsåklagare Gunnar Brodin, chefsåklagare med ett nationellt ansvar för vårdåklagarna, till tidningen Vårdfokus.
Enligt Åklagarmyndigheten finns tre former av uppsåt; avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt. Avsiktsuppsåt innebär att gärningspersonen vill uppnå en viss effekt med sitt handlande. Med insiktsuppsåt avses att gärningspersonen insett att en viss effekt ska inträffa eller att en gärningsomständighet förelåg. Likgiltighetsuppsåtet utgör den nedre gränsen för uppsåt. I detta fall har gärningspersonen varit medveten om risken för effekten/gärningsomständigheten och också varit likgiltig till att effekten skulle inträffa eller att gärningsomständigheten förelåg.
Vårdåklagare och läkarförbundet vill ha nära koppling till IVO
Vårdåklagarna hamnade på de orter där Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har sina tillsynsavdelningar. Vårdåklagaren Jonas Peterson uppger att den stora merparten av ärendena bottnar i anmälningar från privatpersoner. Han uppskattar att ungefär 10 till 20 procent av anmälningarna kommer från IVO.
Jonas Petterson (i en intervju med Läkartidningen): ”Min uppfattning är nog att inkörsporten skulle vara anmälan till IVO. Anser IVO att det har begåtts något medicinskt fel så ska de styra upp det till polis och åklagare. Det beror på att grundkompetensen finns där för att göra den första medicinska bedömningen om ett fel har begåtts och om man kan anse att någon kan vara skäligen misstänkt.”
Problematiskt med nära anknytning mellan vårdåklagare och IVO
Det är just detta som är problematiskt. Om IVO ska vara en grindvakt för anmälningar kommer mycket få fall bli anmälda. Juristen Dennis Brinkeback skrev såhär i tidningen Dagen: ”Ett av de grundläggande fel åklagarna hittills gjort är att förlita sig på IVO:s och Socialstyrelsens läkare som är en del av systemet som skyddar läkarna. Det gör att de inte får rätt beslut för åtalsbeslut. Systemet skyddar sig själv. Åklagarna måste ta hjälp av oberoende läkare i sina utredningar. Annars får de inte en objektiv bedömning och därmed inget underlag för åtal för vållande till kroppsskada eller vållande till annans död.”
Vårdåklagarna behöver mer medicinsk expertkunskap
Enligt Jonas Peterson anlitar de experthjälp när det behövs. Han anser att det behövs mer hjälp från experter. Det har efterlysts när vi vårdåklagare har träffats, att man känner sig lite ensam och att man inte riktigt har samma möjligheter att få en värdering av materialet. En del har uttryckt att man näst intill sitter och väntar på att IVO ska komma med ett avgörande för att få en medicinsk bedömning. Gunnar Brodin uppgav för Läkartidningen att man från Åklagarmyndighetens sida nu ser över möjligheterna att mer permanent knyta en person med medicinsk expertis till vårdåklagarkollektivet.
Equal anser att dagens system inte håller
Effekten av särskilda vårdåklagare har varit mycket magert. Det beror till stor del på hur svensk sjukvård är uppbyggd med lagar och förordningar. Det finns inga rättighetslagar i vården i Sverige. Du har som patient mycket svårt att få rätt när behandlingen blir fel eller helt uteblir. Att tro att man kommer runt detta problem om man tillsätter särskilda vårdåklagare är felaktigt. Sverige måste förbättra lagarna och ge patienter mer rättigheter och skydd för att uppnå en tryggare och säkrare vård.
Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
FAKTA
Vad gäller vid förundersökningar?
Förundersökningar, och hur de ska bedrivas, regleras av rättegångsbalkens 23 kapitel. Där står följande:
1 § Förundersökning skall inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats.
2 § Under förundersökningen skall utredas, vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl föreligga för åtal mot honom, samt målet så beredas, att bevisningen kan vid huvudförhandlingen förebringas i ett sammanhang.
4 § En förundersökning ska bedrivas objektivt. Vid förundersökningen ska undersökningsledaren och den som biträder honom eller henne söka efter, ta till vara och beakta omständigheter och bevis som talar såväl till den misstänktes fördel som till hans eller hennes nackdel.
Förundersökningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för misstanke eller orsakas kostnad eller olägenhet. Förundersökningen ska också bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger. Om det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen, ska den läggas ned.
4 a § En förundersökning får vidare läggas ned om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader eller om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse i 20 kap. eller om särskild åtalsprövning samt något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned.
Skillnaden i straffvärde mellan tjänstefel och vållande till annans död är inte så stor som man skulle kunna tro. Följande står i Brottsbalken 20 kap. Om tjänstefel m. m.
”1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.
Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.”
”7 § Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.
Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas
1. om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller
2. om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. Lag (2010:370).”
Man kan begära omprövning av en åklagares beslut – av åklagarkammaren.
Så här står det på brottsofferguiden om förundersökningar:
”Du kan ha en annan åsikt än åklagaren om bevisen eller om det som kommit fram i utredningen och därför anse att förundersökningen inte borde läggas ner. Du har i sådana fall möjlighet att begära prövning av beslutet att lägga ner utredningen. Du vänder dig till åklagarkammaren för att begära prövning. Prövningen kan alltså leda till att beslutet att lägga ner utredningen ändras och att åtal kan väckas.”
Research: Dennis Aberos
1 Trackback / Pingback
Kommentarerna är stängda.