Många läkemedelsskador i rättspsykiatrin

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) sammanställer årligen skador i psykiatrin. Under hösten 2021 kom rapporten Skador inom psykiatrisk vård 2020. Det visar sig att det finns många läkemedelsskador i rättspsykiatrin, och att riktlinjer för god vård följs inte i stor utsträckning. Med vår stora erfarenhet av rättspsykiatrisk vård tror vi dessutom antalet skador är högre än vad som redovisas i rapporten.

Hur granskningen går till

Rapporten bygger på en genomgång av patientjournaler. Bedömningsteam på varje klinik granskar patientjournaler och bedömer om en skada har uppstått. När en skada identifierats tar teamet ställning till vilken konsekvens skadan har haft för patienten och bestämmer allvarlighetsgraden.

Vårdskada

Teamen bedömer också om skadan hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits, det vill säga om det är en vårdskada. Begreppet ”adekvata åtgärder” omfattar både prevention och tidig upptäckt samt lämplig handläggning där hänsyn tas till patientens grundsjukdom.

Resultat

SKR har delat upp resultatet mellan allmänpsykiatrisk vård och rättspsykiatrisk vård. I allmänpsykiatrin noterades skador i 11 %, och vårdskador i 4,6 % av de granskade journalerna. I rättspsykiatrin noterades skador i 22 %, och vårdskador i 6,3 % av de granskade journalerna. I rättspsykiatri bedöms alltså mer än två av tre skador som inte undvikbara.

Läkemedelsrelaterade skador

Den andel av samtliga skador som utgörs av läkemedelsrelaterade skador inom rättspsykiatrisk vård är mycket högre än inom allmänpsykiatrisk vård, 51 % jämfört med 13 %. Inom rättspsykiatrisk vård hade 15 % av samtliga patienter läkemedelsrelaterad skada. Samtidigt bedömer man inom rättspsykiatrin att de läkemedelsrelaterade skadorna är icke undvikbara i högre utsträckning än inom allmänpsykiatrin. Inom rättspsykiatrin bedömde man dem som undvikbara i endast 8 procent jämfört med allmänpsykiatrin, där de läkemedelsrelaterade skadorna bedömdes som undvikbara i 41 procent.

Kvalitetsbristmarkörer – när vården inte följer riktlinjer

Rapporten tar också upp så kallade kvalitetsbristmarkörer. Enkelt förklarat är det när vården inte följer riktlinjer vilket ökar risken för fel i vården. Ju fler kvalitetsbristmarkörer, desto större risk för skador och vårdskador.

I rättspsykiatrin har 33 % av de granskade journalerna kvalitetsbristmarkören ”Antipsykotiska läkemedel och kontroll av metabola riskvärden”, 26 % ”Rutin för uppföljning av litium, metylfenidat, LARO och clozapin efterföljs inte”, 11 % ”Benzodiazepiner: fler än tre olika samtidigt eller mer än 6 månaders kontinuerlig behandling”, 9 % ”Stående ordination av tre eller fler antipsykotiska läkemedel samtidigt”, och 7 % ”Samtidig behandling med mer än fem olika psykofarmaka”.

Allvarlighetsgraden på skadorna

43 % av skadorna bedömdes som mindre (obehag eller obetydlig skada), 46 % som måttlig (övergående funktionsnedsättning), och 12 % som betydande (bestående måttlig funktionsnedsättning). Det framgår dock inte i rapporten hur skadorna har kategoriserats, dvs man kan inte utläsa vilka skador som bedömdes vara betydande, respektive måttliga eller mindre.

Personer med schizofreni diagnoser lever ca: 15 år kortare

Den vanligaste diagnosen för rättspsykiatriska patienter är schizofreni. 46 % kvinnor och 52 % män har en schizofrenidiagnos (Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister). Enligt Socialstyrelsen lever personer med schizofreni diagnos ca: 15 år kortare och den kortare livslängden beror i stor utsträckning på somatiska sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Dels drabbas gruppen i högre utsträckning av dessa sjukdomar, dels får de som drabbas inte alltid fullgod vård. En sjukdomsorsak är biverkningar av antipsykotiska läkemedel. Enligt Socialstyrelsen gäller det exempelvis att hitta en optimal dos för individen, som ger tillräcklig antipsykotisk effekt men inte så mycket biverkningar att det förhindrar rehabiliteringen. En annan viktig målsättning är att undvika kombinationer av flera antipsykotiska läkemedel (Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, 2018).

Stämmer resultatet med verkligheten?

Det finns klara skillnader i bedömningarna av vårdskador inom kategorin läkemedelsskador mellan allmänpsykiatri och rättspsykiatri. Vi har sett att endast 8 % av läkemedelsskador bedömdes undvikbara i rättspsykiatrin jämfört med 41 % i allmänpsykiatrin. Om vi går efter definitionen på en vårdskada, dvs om skadan hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits, är det rimligt att utgå från att om det finns kvalitetsbristmarkörer så har inte adekvata åtgärder vidtagits.

Många rättspsykiatriska patienter lider av övervikt

Det är långt fler än 15 % av rättspsykiatriska patienter som är överviktiga. Många patienter går upp mycket i vikt under vården. Det beror på biverkningar från läkemedel, att patienter är överlag inte aktiva – de rör på sig för lite , och på grund av att patienter äter godis och så vidare. Vanliga biverkningar är minskad ork, trötthet, minskad ämnesomsättning och mer sötsug och hunger. Patienter får ofta läkemedel i höga doser och inte sällan flera olika läkemedel samtidigt. Vården tar ofta till höga doser i stället för att prova vad som är minsta effektiva dos. De flesta klinikerna har samtidigt begränsade promenadområden och andra möjligheter till fysisk aktivitet.

Andelen patienter som får läkemedelsrelaterade skador är högre än 15 %

Vi tror att andelen patienter som får skador från läkemedel är högre än 15 %. En hög andel av dem måste dessutom klassas som vårdskador, inte enbart 8 %. Vi tror också att allvarlighetsgraden på skadorna är svårare än vad som redovisas. Människor med psykiska sjukdomar lever kortare, de lever ohälsosammare och får fler läkemedel. Rättspsykiatrin brister i stor utsträckning i att följa riktlinjer som ska säkerställa god vård.

Skribent: Dennis Aberos
info@equalsthlm.se
0707-972029