Ketamin – från hästbedövning och partydrog till antidepressivt medel – hur gick det till?

Ketamin – från hästbedövning och partydrog till antidepressivt medel – hur gick det till?
Att låta människor använda ketamin regelbundet och under lång tid, kommer bara att skapa ytterligare lidande och beroendeproblem hos personer som redan lider. Foto: © [Grigorita Ko, Lightfield Studios, picsfive] / Adobe Stock

Ett gammalt medel, Ketamin, får ny förpackning och riktas mot nya patientgrupper och sjukdomstillstånd på väldigt lös vetenskaplig grund. Tillståndsgivande, och så kallat kontrollerande myndigheter lägger sig än en gång platt.

Det råder kris hos de stora läkemedelsproducenterna. Man har inte haft en storsäljare sedan patenten för de antidepressiva SSRI-preparaten gick ut för snart 20 år sedan. Man söker nu frenetiskt efter något liknande för att återigen kunna skära guld med täljkniv. För att det ska bli en storsäljare som genererar tillräckligt stora vinster under tillräckligt lång tid måste vissa grundförutsättningar finnas. Läkemedlen måste rikta sig mot en stor folksjukdom som drabbar många, man måste kunna sälja in att läkemedlet måste ges till patienterna under mycket lång tid, gärna livslångt, och det måste vara ett ”nyupptäckt” eller ett gammalt medel i en ny beredning så att man kan söka patent på det.

Depression enda tillstånd som kan generera storsäljare

Detta är anledningarna till att många läkemedelstillverkare när de gör sina marknadsskalkyler riktar in sig på depressioner. Psykoser och ADHD rör för små andelar av befolkningen, cancer har visat sig vara en rad olika sjukdomstillstånd som beror på olika saker, hjärt- och kärlsjukdomar handlar om att äta mindre och röra sig mer. Det finns egentligen bara depressioner kvar att rikta in sig emot om man vill ha en riktig ”blockbuster”. Dessutom har det visat sig att de befintliga antidepressiva medlen fungerar dåligt för stora patientgrupper och det finns många patienter som är desperata i sitt dåliga mående. 

Läkemedelsföretagen tittar på narkotika

I brist på andra ingångar (serotoninbristteorin har visat sig inte stämma) har läkemedelsföretagen börjat titta på narkotikaklassade preparat. Hallucinogener som LSD, pscillosybin eller MDMA (verksamt ämne i Ecstacy) men även opiater, cannabinoider och rena narkosmedel. Att sinnesförändrande medel under det aktiva ruset har antidepressiva effekter känner väl de flesta igen. Man tar ju inte ett medel av något slag för att må dåligt, bli ledsnare eller sämre utan för att bli lite gladare, må bättre, koncentrera sig bättre eller dämpa en inre smärta eller oro. Läkemedelstillverkare har tittat på dessa preparat och dess effekt många gånger förut men det har inte fungerat, bl.a för att många av dessa preparat är beroendeframkallande. Man har inte fått något preparat mot depression godkänt ur denna grupp – fram tills nu.

“…helt klart ser Janssen framför sig att patienter i en framtid ska få med sig nässpray hem för egen administration utan övervakning.”

Esketamin har godkänts i USA och Europa – och snart i Sverige

Nu har ämnet Esketamin godkänts i för behandling av depression i USA. Och eftersom FDA godkände substansen har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA också godkänt den för försäljning i EU. Just nu ligger den i Sverige hos NT-rådet, NT står för nya terapier. NT-rådet är en samarbetsorganisation mellan regionerna. NT-rådet bildades 2014 för att underlätta ett ordnat införande av nya terapier. I rådet sitter läkemedelsansvariga från sjukvårdsregionerna, som kan ge regionernas synpunkter på vilka läkemedel som bör utvärderas.

Gammal molekyl blir ny i ny beredning -därigenom fås patent

Ketamin är ett gammalt och beprövat, narkotikaklassat narkosläkemedel. Det är också en gammal och välkänd gatudrog om än inte jätteanvänd som det i Sverige. Det har länge varit allmänt känt att ketamin har antidepressiva effekter under och en kort tid efter ruset man får.  Det har inofficiellt använts som antidepressivt medel av enskilda läkare till enskilda patienter då i form av injektioner. Under de senaste åren har det genomfört ett antal försök för att ta reda på hur det funkar, och varför. I bland annat Sverige har det genomförts två studier under de senaste åren. Ett av företagen som tittat mycket och länge på ketamin i sin jakt på en antidepressiv storsäljare är Janssen. För att vara säkra på att få patent har man använt sig av esketamin som uppges vara starkare än vanligt ketamin och gjort en ny beredning (På samma sätt som Janssen patenterade den gamla molekylen metylfenidat i ny beredning under namnet Concerta för ett antal år sedan) av det i form av en nässpray.  Administrationen är helt klart ett problem för Janssen sett ur ett försäljningsperspektiv. Enligt direktiven från EMA skall Esketamin:
-ges tillsammans med ett antidepressivt medel.
-ges i kontakt med vården.
-patienten skall observeras efter ruset (hela proceduren cirka 2 timmar).
-patienten skall inte köra bil under hela dagen utan först till nästa dag.

I nuläget måste alltså Esketamin ges av sjukvården på en mottagning men helt klart ser Janssen framför sig att patienter i en framtid ska få med sig nässpray hem för egen administration utan övervakning. Och det är då storkovan kan börja kammas hem. Den första månadens medicindoser kostar över 40 000 kronor (4 700 dollar).

Liten effekt jämfört med placebo

Evidensen för Esketamins effekt på depression är mycket svag. Det har inte gjorts några studier av effekten av Esketamin på medellång eller lång sikt. Merparten av studierna på detta Esketamin (nästan helt utförda av läkemedelsföretaget som försöker få licens för läkemedlet, Janssen) har bara pågått i fyra veckor. De flesta av dessa studier visar ingen fördel för Esketamin kontra placebo. Det ger dessutom biverkningar. Den enda positiva effektstudien finner en skillnad mellan Esketamin och placebo som är så liten att den inte är kliniskt meningsfull.

Påverkar opioidreceptorerna – därför snabb verkan och abstinens

Mycket pekar på att ketamin och Esketamin påverkar opioidreceptorerna i kroppen. Det förklarar den snabba antidepressiva effekten och det förklarar också den långdragna abstinensen som verkar uppkomma efter en tids användning. Den antidepressiva effekten av Esketamin varar i mellan 3 – 4 dagar. Sedan måste man ta en ny dos för att uppnå samma effekt igen. Det som kommer att hända med Esketamin är detsamma som händer med vilket morfinpreparat som helst – tar man inte preparatet blir man sjuk av abstinensen. Och det troliga är att läkemedelsföretag och sjukvårdspersonal kommer att presentera denna abstinens som återfall i depression, som vilket SSRI-preparat som helst. Historien upprepar sig ännu en gång. Det är patienterna och skattebetalarna som får betala – det är läkemedelsföretagen som kammar hem vinsterna.

En slutsats av ovanstående måste bli: Det kan vara värdefullt för patienter i djup nöd att vid enstaka tillfällen via ett ketaminrus under några kontrollerade former få några dagars lindring i sin depression och ångest. Att låta människor använda ketamin regelbundet och under lång tid, kommer bara att skapa ytterligare lidande och beroendeproblem hos personer som redan lider. Ansvariga myndigheter i Sverige borde inte med öppna ögon kunna tillåta massanvändning av ett extremt dyrt, beroendeframkallande medel med knappt mätbar positiv effekt. Det troliga är att de gör det i alla fall.

Skribent: Per Sternbeck
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Läs också