Höga doser neuroleptika under lång tid i rättspsykiatrin

Rekommendationerna är att dessa ska ges en åt gången och principen är ”minsta möjliga effektiva dos under kortast möjliga tid”. Detta för att neuroleptika är giftiga och har stora ingripande biverkningar. Rättspsykiatrin gör tvärtom... Foto: Rkjon, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons

Rapportens resultat inom rättspsykiatrisk vård

Vid 25,2 % av vårdperioderna identifierades skador och i 13,2 % vårdskador, vilket är mer än inom allmänpsykiatrin. Det totala antalet identifierade skador var 356. Läkemedelsrelaterad skada var den vanligaste typen av skada. Andra vanliga skador var Psykisk skada och Övriga skador. Inom rättspsykiatrisk vård har 13 % av patienterna läkemedelsrelaterad skada och 10 % psykisk skada. Signifikant högre andel skador hos kvinnor sågs för avsiktligt självdestruktiv handling och psykisk skada. Inom allmän psykiatri är andelen vårdperioder med läkemedelsrelaterad skada 2,2 % och psykisk skada är 4,5 %.

Av de 356 skadorna bedömdes 20 procent vara undvikbara och 13 procent vara sannolikt undvikbara. 25 procent av skadorna bedömdes vara inte undvikbara och 42 procent vara sannolikt inte undvikbara. För läkemedelsrelaterad skada bedömdes bara 29 procent som undvikbara, vid psykisk skada endast 20 %, och vid avsiktligt självdestruktiv handling endast 19 %.

För 180 av skadorna (50,6 %) bedömdes konsekvensen för patienten vara mindre (obehag eller obetydlig skada), för 137 av skadorna (38,5 %) var konsekvensen måttlig (övergående funktionsnedsättning). 39 skador (10,9 %) bedömdes vara betydande (bestående måttlig funktionsnedsättning) för patienten.

Kvalitetsbristmarkörer inom rättspsykiatrisk vård

Precis som inom allmän vuxenpsykiatrisk vård var frekvensen identifierade kvalitetsbristmarkörer hög inom rättspsykiatrisk vård. De förekom i 85 % av de granskade vårdperioderna, vilket ska jämföras med 68 % inom allmänpsykiatrisk vård. Några vanliga kvalitetsbristmarkörer är Antipsykotiska läkemedel och kontroll av metabola riskvärden som saknas i 38 % av vårdepisoderna, Somatisk status i slutenvård saknas (28 %), Rutin för uppföljning av litium, metylfenidat, LARO och clozapin efterföljs inte (25 %) Avsaknad av suicidriskbedömning enligt riktlinjer (22 %), Avsaknad eller bristfällig kontakt med närstående (19 %), Stående ordination av tre eller fler antipsykotiska läkemedel samtidigt (14 %), Samtidig behandling med mer än fem olika psykofarmaka (12 %) och Samtidig behandling med tre eller fler olika bensodiazepiner eller behandling med bensodiazepin mer än 6 månader (9 %)

Andelen kvalitetsbristmarkörer inom läkemedelsområdet är hög med 61 % av granskade vårdperioder. Inom allmänpsykiatrisk vård är andelen 23 % av granskade vårdperioder.

Equals analys:
Denna rapport visar att rättspsykiatrin har ett stort problem med användningen av neuroleptika eller så kallat antipsykotiska medel. Rekommendationerna är att dessa ska ges en åt gången och principen är ”minsta möjliga effektiva dos under kortast möjliga tid”. Detta för att neuroleptika är giftiga och har stora ingripande biverkningar. Rättspsykiatrin gör tvärtom och ger istället många olika neuroleptika samtidigt i stora doser under lång tid. Varför?

Gillade du artikeln?

Stötta oss genom att ge en gåva så kan vi skriva fler
artiklar/rapporter/krönikor/intervjuer

Swish till nr: 123 346 43 69 skriv Gåva i meddelandefältet eller skanna QR-koden i din swish-app.

Tack för Ditt stöd! Allt vårt material finns på webben och är gratis att ta del av.

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.