Försäkringskassan försvarar sig om vad som krävs vid sjukpenning

Försäkringskassan försvarar sig om vad som krävs vid sjukpenning
Försäkringskassan har tagit fram en blanketten som läkarna använder vid sjukskrivning tillsammans med Socialstyrelsen och hälso- och sjukvården. Foto: endostock (AdobeStock.com)

En företrädare från Försäkringskassan, Anna Martinmäki, tog kontakt med oss med anledning av vår artikel Läkarintyg vid sjukpenning – vad krävs? Det är tydligen så att Försäkringskassan har en mediegrupp som regelbundet går igenom sådant som publiceras på deras område. De hade uppmärksammat vår artikel och hörde av sig till oss med anledning att de tyckte att artikeln var felaktig på ett par punkter. De ville också ha en dialog om det vi skrev. Kort sagt, Försäkringskassan vill påverka det som skrivs om Försäkringskassan.

I samtalet med Anna Martinmäki förde hon fram följande:

Försäkringskassan arbetar tillsammans med Socialstyrelsen och hälso- och sjukvården

Först och främst uppger Försäkringskassan att de har tagit fram blanketten som läkarna använder vid sjukskrivning tillsammans med Socialstyrelsen och hälso- och sjukvården. Detta för att det ska finnas en samsyn kring förväntningarna på läkarintyg och att alla aktörer ska känna till dem. På detta vis ska alla veta t.ex. vad en funktionsnedsättning eller aktivitetsbegränsning är.

Vår kommentar: Detta samarbete måste sägas vara delvis misslyckad eftersom inte bara vi utan en lång rad patienter och dessutom Inspektionen för socialförsäkringar har pekat på det orimliga i att läkares formuleringsförmåga påverkar om en person får sjukskrivning eller inte.

Försäkringskassan försöker också påverka läkarna

Försäkringskassan försöker genom utbildningar att höja läkarnas förståelse för hur intygen ska utformas. De vill bl.a. att läkarna beskriver sjukdomars konsekvenser på en individuell plan dvs individanpassade och inte generella. Eftersom konsekvenserna kan skilja sig betydligt åt vill FK att läkare använder sig utav graderingar såsom milda, måttliga eller svåra, i sina beskrivningar. Man vill också ha fler graderingar än idag, men har inte kommit så långt i arbetet kring detta. Samtidigt säger de att läkare kanske inte har möjlighet att få graderingen klargjort i sina möten med patienterna.

Vår kommentar: Det var en stor brasklapp där på slutet. Man utbildar men de man utbildar kanske inte har möjlighet att praktisera de kunskaper man fått. I slutändan är det den som är sjuk som får betala priset.

Svårare med intyg vid psykisk sjukdom

Särskilt vid psykiska sjukdomar vill Försäkringskassan att läkare gör en egen bedömning eller värdering utav det patienten själv uppger. Ibland återger läkaren endast det patienten uppger om sin sjukdom, och detta ger inte den information som behövs för att bevilja sjukpenning.

Ordet objektiva fynd ska sedan två år inte längre användas då det kan tolkas som att om de saknas, vilket de gör vid psykiska sjukdomar, så saknas rätt till sjukpenning. Försäkringskassan för diskussioner med Socialstyrelsen och hälso- och sjukvården om att hitta gemensamma ord så att det råder samförstånd.

Vår kommentar: Detta låter bra, om det stämmer. Vår erfarenhet är att det finns olika lagar, bestämmelser och rutiner som tolkas och används olika, av olika handläggare. Handläggningen av ärenden sker inte lika överallt vilket också Inspektionen för socialförsäkringar påpekat i sin granskning av Försäkringskassan. De talar om olika kulturer på olika enheter och avdelningar inom Försäkringskassan.

Kompletteringar vid ofullständiga läkarintyg

De förklarade att Försäkringskassan begär in kompletteringar från läkarna när de anser att någon uppgift saknas. Och att det är först efter att de inte fått en sådan komplettering som de ger avslag.

Vår kommentar: Vi är tveksamma om de alltid begär in kompletteringar då vi sett avslag utan att de begärt det, i ärenden som vi tycker att de borde ha begärt det i istället för att ge avslag. I vart fall konstaterade Inspektionen för socialförsäkringen år 2018 att vissa handläggare begärde in färre kompletteringar än förr.

Regeringsuppdrag för förbättringar

Regeringen har på senare tid gett Försäkringskassan flera uppdrag. Ett sådant – dialoguppdraget – har bl.a. handlat om att förtydliga kraven på intygen. På så vis ska läkarna få mer stöd och det ska bli färre missförstånd. FK har diskuterat om att gemensamt läsa och analysera domar tillsammans med hälso- och sjukvården för att få samsyn om hur olika begrepp ska tolkas och definieras.

Regeringen har också skapat ett uppdrag på området psykisk ohälsa, som involverar ett antal myndigheter. Man ska ta fram en nationell strategi för psykisk ohälsa, och se över målgruppens behov.

Vår kommentar: Resultatet av dessa uppdrag har ännu inte visat sig då de är relativt nya. Vi ser fram emot att läsa utvärderingar som görs framöver. Med tanke på att utvärderingar av tidigare uppdrag visat på brister finns ett stort förbättringsbehov. Vi förstår att det behövs samverkan mellan myndigheter men genom åren har strategierna på området psykisk ohälsa avlöst varandra, samtidigt som antalet sjukskrivningar pga psykisk ohälsa ökar.

Behöver vi belasta de sjuka?

Försäkringskassan undrade också hur det kommer sig att vi skrev en artikel om läkarintyg vid sjukskrivning som riktar sig till personer med sjukdom, och frågade om vi inte tycker att detta ska vara något som läkarna och Försäkringskassan ska se till att det fungerar istället för att lasta de med psykisk ohälsa.

Vår kommentar: Självfallet tycker vi att det borde vara så, men vår erfarenhet är att alltför många sjuka som Equal kommer i kontakt med har problem med att bli beviljade sjukpenning, och att det är uppenbart att det inte alltid fungerar som det ska idag. Intygen räcker inte till för att beviljas sjukpenning av Försäkringskassan och även Förvaltningsdomstolen avslår överklagan. Om ingen försvarar en måste man försvara sig själv. I vår värld är det inte vi som belastar de sjuka utan Försäkringskassan som belastar svaga och sjuka med krav som är svåra eller omöjliga att uppfylla när man är just svag och sjuk. Av samma anledning bistår vi och tipsar personer som behöver ansöka om försörjningsstöd från socialen, vilket även det kan vara en krånglig procedur.

Sjuka människor som nekas sjukpenning hamnar till slut hos socialtjänsten. Om Försäkringskassans handläggning innehåller ett mått av godtycke kan man säga att mycket av socialtjänstens handläggning handlar om misstro och kontroll. Människor blir sjuka av det. Det är därför av yttersta vikt att Försäkringskassan blir bättre på det man gör och låter människor få rimliga levnadsvillkor även under lång tids sjukdom.

Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Läs också

Gillade du artikeln?

Stötta oss genom att ge en gåva så kan vi skriva fler
artiklar/rapporter/krönikor/intervjuer

Swish till nr: 123 346 43 69 skriv Gåva i meddelandefältet eller skanna QR-koden i din swish-app.

Tack för Ditt stöd! Allt vårt material finns på webben och är gratis att ta del av.

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.