Socialstyrelsen har gett ut en ny version av ekonomiskt bistånd – deras handbok för socialtjänsten. Den förra versionen kom 2013. Det märks dock tydligt att socialtjänstlagen (SoL) dvs lagen som ligger till grund för ekonomiskt bistånd inte har ändrats särskilt mycket. Handboken har fått en ny layout och nya avsnitt om Barnkonventionen, våldsutsatthet och vräkningsförebyggande arbete men i övrigt är innehållet till stora delar densamma.
Många i Sverige blev mycket glada över att Barnkonventionen blev lag. Tyvärr verkar den dock inte ge barn särskilt många nya rättigheter vad gäller ekonomiskt bistånd. I den nya handboken har Barnkonventionen fått ett nytt avsnitt men vad gäller tydliga utkrävbara rättigheter saknas förbättringar gentemot den gamla handboken. Även innan Barnkonventionen var socialtjänsten tvungna att ta hänsyn till barns rättigheter och behov. Efter en ändring i SoL den 1 januari 2013 skulle vad som är bäst för barnet vara avgörande vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn.
Barnkonventionen och ekonomiskt bistånd
Barnkonventionen ska tillgodose barnets bästa (artikel 3), barnets rätt till liv och utveckling (artikel 6) och barnets rätt att uttrycka sina åsikter. I utredningar om ekonomiskt bistånd är det föräldrarnas situation, ekonomiskt eller i övrigt, som utreds. En ansökan ska inte godkännas enbart för att det finns barn i familjen. I de fall det finns barn som berörs av det ekonomiska biståndet ska socialnämnden dock även säkerställa dessa barns rättigheter enligt barnkonventionen. Men handboken skriver:
Om barn involveras i samtal om familjens ekonomi behöver syftet med samtalet vara tydligt. Hur ska handläggaren exempelvis hantera önskemål från barnet? Det är viktigt att beakta att man genom att bjuda in och låta barn komma till tals kan väcka förhoppningar hos barnet som inte är möjliga att tillgodose. Handläggaren behöver därför i varje enskilt fall fundera på vilken information som är relevant att lämna till barnet och vilka uppgifter som är relevanta att få av barnet.
Barnkonventionen är därmed inte skarp i SoL vilket även tydliggörs i avsnittet Att avgöra vad som är barnets bästa. Där står: Barnets bästa är inte alltid avgörande för vilket beslut som fattas, men när barnets intresse vägs mot andra intressen ska barnets intresse väga tungt.
Våldsutsatthet
Den nya handboken lägger mer fokus vid våldsutsatthet med ett eget avsnitt. Till stora delar är trots det innehållet densamma, men i den förra handboken fanns riktlinjerna om stöd vid våld utspridd på flera avsnitt. Våldsutsatthet kan handla om mäns våld mot kvinnor i nära relation, våld i ungas parrelationer, våldsutsatthet inom samkönade relationer eller utsatthet för hedersrelaterat våld. Ett nytt avsnitt om ekonomiskt våld och förtryck i nära relationer har lagts till. Till stöd för arbetet med att identifiera våld och bedöma behov av stöd och skydd i samband med våldsutsatthet kan socialnämnden behöva ta fram rutiner. Försörjningen kan vara väsentlig för den våldsutsattas beslut och möjlighet att bryta upp från en våldsam relation och för att kunna känna trygghet efter uppbrottet. Många våldsutsatta behöver därför konkret stöd av socialtjänsten både i det akuta skedet och på längre sikt, bl.a. i form av försörjning och boende.
Vräkningsförebyggande arbete – förebygga hemlöshet och avhysningar
Ett nytt avsnitt har lagts till i den nya handboken. Socialstyrelsen har uppmärksammat den strukturella hemlösheten och skriver:
Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden har framför allt strukturella orsaker som bristen på lämpliga bostäder, hyresnivåer som hushåll med genomsnittliga eller lägre inkomster inte klarar och höga krav för att godkännas som hyresgäst. Bristen på bostäder är inte i huvudsak en socialtjänstfråga men leder till att stora grupper ställs utanför den ordinarie bostadsmarknaden och att allt fler söker sig till socialtjänsten för att lösa sina boendeproblem. Det finns inga bestämmelser i SoL som ger bostadslösa en allmän rätt till att få en bostad av socialtjänsten men socialtjänsten har enligt SoL ansvar för att ge enskilda individer olika former av stöd.
Socialtjänsten ska agera skyndsamt
Socialtjänsten ska agera skyndsamt när de får en underrättelse från hyresvärden om uppsägningar på grund av obetald hyra eftersom det finns en möjlighet för hyresgästen att få tillbaka sin hyresrätt om han eller hon betalar inom tre veckor. Framgångsrikt arbete med att förebygga avhysningar kännetecknas av samarbete mellan socialtjänsten, hyresvärdar och Kronofogden samt att socialtjänsten tidigt tar kontakt med hyresgästen och erbjuder råd och lämpliga stödinsatser.
Vräkningar av barnfamiljer
Socialstyrelsen skriver att när barnfamiljer vräks innebär det att redan utsatta familjer utsätts för stora påfrestningar som kan komma att följa barnen under lång tid. Därför är det viktigt att utifrån ett barnrättsperspektiv ta kontakt med familjen om den eventuella avhysningen berör en barnfamilj. Någon skarp regel som gäller för barnfamiljer finns dock inte. Allmänt skriver Socialstyrelsen att:
När socialtjänsten har bedömt att förutsättningar för att bevilja ekonomiskt bistånd till hyresskuld enligt 4 kap 1 § SoL inte föreligger, kan det finnas möjlighet att bevilja ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 2 § SoL. Biståndet kan beviljas med villkor om återbetalning enligt 9 kap. 2 § SoL.
Socialstyrelsen kan inte trolla
Det är ju riksdagen som stiftar lagar och Socialstyrelsens handbok kan inte trolla. Ett problem med denna handbok är att när domstolen ska pröva ett avslag från socialtjänsten bedömer de om ett bistånd behövs för att uppnå ”skälig levnadsnivå”. Domstolarna följde i många fall inte den förra handboken när de avgjorde mål och kommer med all säkerhet inte heller att alltid följa denna. Även om socialtjänsten inte följer denna handbok så kommer detta inte få konsekvenser för dem. Detta eftersom förvaltningsdomstolar vanligen inte tar hänsyn till om socialtjänsten brister i ett ärende då domstolen inte är en tillsynsmyndighet för socialtjänsten.
Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
