Det behövs mer rättigheter i rättspsykiatrin!

PAR grundades 2015 av patienter och anhöriga och ett av våra mål är att förbättra den patientupplevda kvaliteten på vården. Foto: Holger.Ellgaard, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons

Det pågår en utredning på socialdepartementet om rättspsykiatrin. Utredningen ska bland annat se över rättssäkerheten. Riksföreningen Patienter och Anhöriga i Rättspsykiatrin (PAR) har skrivit till utredningen och påpekar att det behövs mer rättigheter i rättspsykiatrin.

Utredningen av vissa frågor gällande den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården – Direktiv 2021:36 – har fått till uppgift att föreslå ändringar som stärker rättssäkerheten för patienter. PAR grundades 2015 av patienter och anhöriga och ett av våra mål är att förbättra den patientupplevda kvaliteten på vården. Detta kräver en personcentrerad vård dvs att patienten görs delaktig i vården, och en hög rättssäkerhet.

Några övergripande synpunkter på den rättspsykiatriska vården

Vården är mycket långvarig och dagarna i slutenvården innehåller väldigt lite aktiviteter. Detta bidrar till en känsla hos många patienter att vården inte innehåller särskilt mycket vård. Också rättssäkerheten är eftersatt i många områden och det bidrar till en känsla hos många patienter att man är rättslös. Vi menar att vården skulle klart förbättras om det fanns mer att sysselsätta sig med och om det fanns en större rättssäkerhet kring vården.

Tvångsåtgärder måste kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol

Idag saknar patienter möjlighet att överklaga flera vanliga tvångsåtgärder till förvaltningsdomstolen.

Avskiljande: Vi anser att precis som vid LVM, LVU och även fängelselagen måste patienter kunna överklaga avskiljande vid LRV och LPT.

Fastspänning: Vi anser även att patienter ska kunna överklaga fastspänning vid LRV och LPT.

Tvångsmedicinering: Vi anser att patienter ska kunna överklaga tvångsmedicinering.

Europadomstolen har i mål X v. FINLAND (Application no. 34806/04) avgjort att tvångsmedicinering innebär ett ingrepp i Artikel 8 av Europakonventionen. Och därav följer att tvångsmedicinering måste innehålla ett skydd mot godtycke. Förhållandena vid tvångsvård är densamma i Sverige som i Finland då en patient inte kan klaga på eller överklaga ett beslut om tvångsmedicinering. Europadomstolen underkände alltså att tvångsmedicinering inte kan överklagas för över ett årtionde sedan, men Sverige har inte reagerat trots det.

Vissa andra beslut som vi anser att patienter bör ha rätt att överklaga

Utöver dessa tvångsåtgärder anser vi att patienter bör ha rätt att överklaga vissa andra beslut då de påverkar hela tillvaron och även längden på tvångsvården. Vi har jämfört med fängelselagen eftersom längden på vården är mycket lång vid rättspsykiatrisk vård, i genomsnitt ca: fem år.

En timmes daglig utevistelse

Alla patienter ska ha rätt till en timmes daglig utevistelse, om inte medicinska skäl talar emot det.

Barn under 18 år har getts rätt till en timmes daglig utevistelse, om inte medicinska skäl talar emot det. Enligt fängelselagen och häkteslagen ska en intagen ska möjlighet att vistas utomhus minst en timme varje dag, om det inte finns synnerliga skäl mot det. Vi menar att detta måste även gälla patienter som vårdas enligt LRV och LPT.

Beslut om besök

Vi anser också att patienter ska kunna överklaga nekande av besök. Vi känner till att vid flera rättspsykiatriska kliniker avslår man regelmässigt besök av patienters minderåriga barn på oklara grunder. Det är rättsosäkert att chefsöverläkaren får fatta dessa beslut utan att patienter har en möjlighet att få beslutet prövad i domstol.

Placering på rättspsykiatrisk klinik

Rättspsykiatriska kliniker har säkerhetsklass 1, 2 och 3. Det finns väsentliga skillnader mellan de olika klasserna. Klass 1 innebär en mycket torftigare miljö än klass 2 och 3. En patient som vårdas på en sjukvårdsinrättning eller avdelning för vilken en förhöjd säkerhetsklassificering gäller, får endast använda sådan teknisk utrustning för elektroniska kommunikationstjänster som tillhandahålls av vårdgivaren. På klass 3 får dock patienter använda egna telefoner och datorer med internetuppkoppling. På grund av de stora skillnaderna anser vi att patienter inte ska få placeras så att han eller hon underkastas mer övergripande övervakning och kontroll än som är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas, vilket är rådande enligt fängelselagen 2 kap 1 §. Detta beslut bör kunna överklagas.

Sysselsättning/utbildning

Pga att vårdtider är mycket långa måste mer göras för att aktivera patienter under vården. Vården ska erbjuda aktiviteter både för kropp och huvud. Inom rättspsykiatrisk slutenvård är det sällan strukturerade aktiviteter anordnade av vårdgivaren i mer än en timme om dagen. Aktiviteterna består vanligen av olika behandlingsinsatser i form av samtal, och användande av datorer med internet, någon form av pyssel och möjligen matlagning. Ett mycket begränsat antal patienter går enstaka kurser vid till exempel Komvux. Ytterligare ett fåtal patienter har daglig sysselsättning utanför sjukvårdsinrättningen i slutskedet av slutenvården för att förbereda inför öppenvård.

Enligt fängleslagen 3 kap § 1 ska en intagen ges möjlighet till sysselsättning i form av arbete och utbildning, och har rätt att överklaga beslut om han eller hon inte får det.

Vi menar att Kriminalvården har mycket större krav på sig att tillhandahålla sysselsättning och utbildning än vad den rättspsykiatriska tvångsvården har. Och att man därför också erbjuder mycket mer än rättspsykiatrin.

Ytterligare frågor som inte ingår i direktiven till 2021:36

Förbud mot att ge patienter åtkomst till journaler via 1177 enligt Brottsdatalagen

PAR deltar sedan 6 år tillbaka i Rättspsykiatri Stockholms brukarråd. Verksamhetschefen för Rättspsykiatri Vård Stockholm berättade för oss på ett möte i oktober 2021 att rättspsykiatriska vårdenheter inte får göra patientjournaler tillgängliga via 1177 pga Brottsdatalagen (2018:1177).

Patientjournaler är en viktig informationskälla för patienter. Journalerna innehåller information om diagnoser, händelseförlopp, vårdinsatser m.m. Sådan information efterfrågas av många patienter. Dessutom har Personuppgiftslagen (PUL) upphört att gälla och ersatts av Dataskyddsförordningen. PUL gav patienter rätt att få en kopia av hela sin journal en gång per år, vilket Dataskyddsförordningen inte tillåter. Det är därför mycket angeläget att regeringen utreder huruvida Brottsdatalagen verkligen hindrar rättspsykiatriska vårdenheter att tillhandahålla journaler via 1177, och om det är så behöver regeringen föreslå en ändring.

Ersättning till offentliga biträden vid utskrivningsprövningar

Offentliga biträden får inte tillräcklig ersättning vid utskrivningsprövningar enligt LPT och LRV. Offentliga biträden får i regel ersättning för 1,5 – 2 timmars arbete vid utskrivningsprövningar. Detta är över lag för lite. Denna tid räcker till att läsa igenom ansökan och ha ett kortare samtal med patienten. Det offentliga biträdet hinner inte gå igenom svagheter och/eller felaktigheter i chefsöverläkarens ansökan, ta upp dem med patienten, och bygga argument att framföra vid förhandlingen.

Förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen utgår från att parterna själva tar fram utredningen, vilket förstärks när parterna har ombud. Utredningsansvaret vid förvaltningsmål – den s.k. officialprincipen innebär att det ytterst är domstolen som har ansvaret för utredningen i målet. Även om rätten ytterst har ansvaret för att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver, måste det i stor utsträckning ankomma på parterna själva att skaffa fram utredningen. Rättens aktivitet, dvs. processledning, bör skifta bland annat beroende på om enskild part har ombud. Med hänsyn härtill bör rättens initiativ i utredningshänseende normalt ha den formen att rätten ger part besked om att hans talan behöver kompletteras. Reglerna om kommunikation enligt samma lagar innebär att om en part anser att utredningen är ofullständig eller innehåller felaktigheter kan hen komplettera eller berika utredningsmaterialet. Men domstolarna ersätter inte offentliga biträden för detta arbete och stödjer sig på Rättshjälpslagen 27 §.

Forskaren Maritha Jacobsson skrev Terapeutens rätt – rättslig och terapeutisk logik i domstolsförhandlingar (Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, Nr 52, 2006) och granskade LVM, LVU och LPT mål. Vi menar dock att samma förhållanden gäller även vid LRV mål. Några av Jacobssons slutsatser är att i stället för att granska och ställa frågor till enskild part det skulle det vara möjligt för biträdet att ställa frågor till offentlig part för att granska utredningarna, något som skulle ge rätten ett bättre beslutsunderlag. Både psykiatriska och sociala diagnoser handlar om bedömningar som skulle kunna prövas om biträdet hade större möjlighet att själv utreda uppgifter i den skriftliga utredningen.

Förbud mot elektronisk utrustning slår fel vid permissioner

Sedan 2014 gäller att den som ges rättspsykiatrisk vård med beslut om särskild utskrivningsprövning och som vårdas på en sjukvårdsinrättning eller avdelning för vilken en förhöjd säkerhetsklassificering gäller, får endast använda sådan teknisk utrustning för elektroniska kommunikationstjänster som tillhandahålls av vårdgivaren.

Om patienten innehar annan utrustning för elektroniska kommunikationstjänster än sådan som tillhandahålls av vårdgivaren, ska den omhändertas under den tid patienten vårdas på en inrättning eller avdelning som avses i första stycket. (LRV  8 a §) Detta innebär problem för patienter när de går på permissioner. I samhället idag är mobiltelefoner oumbärliga. Vid en permission ska patienter träffa människor och uträtta diverse ärenden. Det är mycket krångligare för patienter när de inte har en egen mobiltelefon med sig. Patienter kan inte heller ringa vårdavdelningen om hen får en akut försämring i sitt mående, eller om det är förseningar i trafiken och hen kommer bli sen. Det var inte lagstiftarens intention att förbjuda mobiltelefoner vid egna permissioner och vi menar att förbudet går utöver vad som är nödvändigt och rimligt för tvångsvårdens syfte.

Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Gillade du artikeln?

Stötta oss genom att ge en gåva så kan vi skriva fler
artiklar/rapporter/krönikor/intervjuer

Swish till nr: 123 346 43 69 skriv Gåva i meddelandefältet eller skanna QR-koden i din swish-app.

Tack för Ditt stöd! Allt vårt material finns på webben och är gratis att ta del av.

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.