Definitionen av en vårdskada, typer av skador och skadans allvarlighetsgrad

Läkemedelsskador
Enligt studiens definitioner inträffar många läkemedelsskador som endast klassas som skador och inte vårdskador. Foto: Andrzej Tokarski (AdobeStock.com)

Denna artikel handlar om SKRs definition av en vårdskada. En vårdskada är endast en skada som de bedömer är undvikbar. Vi berättar om de typer av skador som uppstår. Vi gör också en djupdykning i deras definition av en läkemedelsskada, som vi menar är alltför snäv.

SKR använder samma definition av vårdskada som finns i Patientsäkerhetslagen. ”Patientsäkerhetslagen definierar vårdskada som lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.”

Är skadan undvikbar eller ej?

Man bedömer därför om skadan var undvikbar eller ej. Om skadan inte är undvikbar, eller sannolikt inte undvikbar, har det enligt deras definition endast uppstått en skada. Om skadan däremot är undvikbar, eller sannolikt undvikbar, har det uppstått en vårdskada.

En vårdskada är därmed per definition en skada som kunde undvikas. Detta innebär att många av de skador som studien hittar inte klassas som vårdskador. Detta är ibland mycket tveksamt, eller enligt vår mening, en helt felaktig bedömning.

Typer av skador

Man delar upp skadorna i skadeområde och skadetyp samt ger exempel på vanliga skador som detta innebär. Skadeområde psykisk skada har skadetyper lidande och kränkning, och exempel är otrygghet, rädsla för hot och våld, sexuellt ofredande m.fl. Skadeområde förlängt sjukdomsförlopp har bla skadetyper obehandlat sjukdomstillstånd, otillräcklig behandlingseffekt, avbruten behandling. Andra skadeområden är avsiktligt självdestruktiv handling, och läkemedelsrelaterad skada som inkluderar metabol påverkan, extrapyramidala symptom och läkemedelsberoende. Sedan kommer åtgärder utan lagligt stöd som är olaga frihetsberövad och olaga tvångsåtgärd. Till sist har de kroppslig skada som inkluderar fallskador som kan inträffa i samband med sedering och till följd av alltför höga läkemedelsdoser efter medicinering och minnesstörning efter ECT, samt övrig skada

Omotiverat långa vårdtider räknas inte som en vårdskada

Inom både allmänpsykiatrin men särskilt i rättspsykiatrin förekommer långa vårdtider som ibland är omotiverade men som ibland även kan likställas med förvaring. Detta skiljer sig dock från förlängt sjukdomsförlopp eftersom det inte är sjukdomen som orsakar vårdtiden, och det skiljer sig också från åtgärder utan lagligt stöd eftersom inom rättspsykiatrin tillåter lagen frihetsberövande även då vårdbehov saknas. Patienter mår ofta mycket dåligt i dessa situationer och blir ibland deprimerade eller helt uppgivna.

Läkemedelsskador som inte är ”undvikbara”

Enligt studiens definitioner inträffar många läkemedelsskador som endast klassas som skador och inte vårdskador. Jag tog kontakt med Charlotta Brunner som arbetat med studien för att ta reda på mer om läkemedelsskador. Hon gav dessa två exempel på vad som är en skada respektive vårdskada:

  • Ett exempel på skada kan vara att en patient som blir insatt på läkemedel som hen inte haft tidigare, får en biverkan. Detta klassas ofta som en skada, då det ju är svårt att förutsäga hur patienten skulle reagera på detta läkemedel.
  • Ett exempel på vårdskada är att en patient blir insatt på ett läkemedel och får biverkningar. I journal framkommer att patienten fått samma läkemedel tidigare och haft samma typ av biverkningar. Detta har inte uppmärksammats av läkaren.

Vad gäller om en patient får en hög dos av läkemedel som leder till biverkningar?

Så här säger Charlotta:
– En hel del läkemedel behöver doseras i bestämd styrka för att ge önskvärd effekt. Om det sedan är så att den aktuella dosen ger biverkningar så bör man bedöma det som en vårdskada om läkaren inte gör en bedömning av patientens tillstånd och överväger andra behandlingsformer. Dvs om en patient rapporterar biverkningar, så har läkaren ett uppdrag att väga angelägenhetsgraden av att patienten fortsätter med läkemedlet kontra den skada det orsakar patienten. Om denna bedömning är gjord (och rimlig) så är det enbart en skada. Om bedömningen däremot inte är gjord (eller orimlig) så är det en vårdskada.

Bedömning av skadans allvarlighetsgrad

De bedömer skadans konsekvens för patienten och anger om konsekvensen varit mindre (obehag eller obetydlig skada), måttlig (övergående funktionsnedsättning), betydande (bestående måttlig funktionsnedsättning) eller katastrofal (bestående stor funktionsnedsättning, död).

Equals kommentar:
Det är ganska uppseendeväckande resultat rapporten visar på. Och då har man ändå arbetat med journalgranskning som metod. Vill säga man använder journaler som ett objektivt och neutralt källmaterial. Det är vanligt att huvudmännen gör detta. Det är en vedertagen metod. Men man kan inte betrakta en patientjournal som förs av en part i ett ärende för neutral. Istället är det en partsinlaga där personal alltid, så fungerar vi alla, tenderar att förminska misstag eller att framställa sig själv eller den egna verksamheten i bättre dager än vad patienten och dennes anhöriga gör. Det finns därför anledning att tro att antalet skador och vårdskador är väsentligt större än vad denna rapport visar. Icke desto mindre är det bra att SKR gjort denna rapport.

Skribent: Dennis Aberos och Per Sternbeck
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Gillade du artikeln?

Stötta oss genom att ge en gåva så kan vi skriva fler
artiklar/rapporter/krönikor/intervjuer

Swish till nr: 123 346 43 69 skriv Gåva i meddelandefältet eller skanna QR-koden i din swish-app.

Tack för Ditt stöd! Allt vårt material finns på webben och är gratis att ta del av.

2 Comments

  1. Bra att ni tar upp problemen med journaler. Som anhörig har jag sett ett häpnadsväckande och systematiskt fusk med journalerna. När dessa sedan används som ”absolut sanning” vid granskning och tillsyn blir det helt fel.

  2. Jag klagade under ett samtal hos psykiatriker på kvarstående biverkningar av (sammanlagt 117 stycken) ECT behandlingar jag fått mellan år 2010-2014.
    Efter besöket kunde jag se i min journal att psykiatrikern sammanfattat det med
    att vi “diskuterade biverkningar av behandling”. ECT omnämndes aldrig så den som läser det tror sannolikt att vi pratat om biverkningar av de olika psykofarmaka jag då fortfarande stod på.

    Det är verkligen ett allvarligt problem att journalerna används som absolut sanning när myndigheter som t ex IVO och Patientskadeförsäkringen LÖF ska granska ens fall.

    Även kvalitetsregistret för ECT dvs ECT-registret behöver granskas!

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.