Så företräder du dig själv eller andra

De här sidorna riktar sig till dig som söker information och hjälp i frågor om hemlöshet, ekonomiskt bistånd, patienträttigheter och mer. Vi riktar oss till både utsatta, de som riskerar att bli utsatta och anhöriga till utsatta.

Vi har samlat viktig information som gäller i dessa situationer. Vi har hämtat informationen från lagar, domar i Sveriges domstolar, riktlinjer från Socialstyrelsen och hemsidor från vissa myndigheter. Utöver detta ger vi också information och tips om hur systemet fungerar och vad du kan göra. Detta berättar vi utifrån vår, vid det här laget, ganska långa erfarenhet av att hjälpa människor i kontakter med myndigheter, domstolar och sjukvård.

Svar: Vi rekommenderar att din ansökan alltid är skriftlig, men en ansökan får även vara muntlig. Om du lämnar en skriftlig ansökan är det mycket tydligare vad du vill, det sker färre missförstånd och det är svårare att glömma bort någon del av din ansökan. Det är bra att vara kort och kärnfull, samtidigt får det inte vara för kort. En ansökan måste innehålla tillräckligt mycket information för att en person som jobbar i en myndighet ska förstå din situation och dina behov.

Du måste själv ansöka om insatser enligt socialtjänstlagen, medan din läkare skriver en ansökan om sjukpenning, aktivitetsersättning eller sjukersättning.

Så här kan en ansökan om ekonomiskt bistånd se ut: Öppna PDF

Så här kan en ansökan om sjukpenning se ut: Öppna PDF

Svar: Ja.

Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt.

Motiveringen ska innehålla uppgifter om vilka lagar och regler som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. Om du inte förstår motiveringen borde du be handläggaren förklara den för dig.

 

(Se 32 § förvaltningslagen)

Svar: De flesta myndighetsbeslut går att överklaga.

Ett beslut från en myndighet går i princip alltid att överklaga, om det inte uttryckligen står i beslutet att det inte går. Vanligtvis innehåller beslutet en upplysning om hur det kan överklagas, vad en överklagan ska innehålla, vart den ska skickas och när myndigheten/domstolen måste få din överklagan.


(Se 33 § förvaltningslagen)

Svar: De flesta beslut ska överklagas inom tre veckor från och med att du har fått beslutet. Försäkringskassans beslut ska överklagas inom två månader.

Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten). Det här innebär att en överklagan på avslag av socialtjänsten ska skickas in till samma socialtjänst som gett avslaget. Det här känns konstigt och osäkert för en del men vi har aldrig varit med om att en socialtjänst inte har skickat in en överklagan till en förvaltningsrätt.

Svar: Om du överklagar ett beslut från en kommun kommer kommunen oftast på eget initiativ att ompröva beslutet, innan det skickas vidare till en domstol. Det är bäst att överklaga direkt eftersom socialnämnden mycket sällan ändrar sitt beslut till din fördel. Så här skriver socialnämnden vanligen i sin omprövning:

”Det som framkommit i överklagandet föranleder ingen ändring av beslutet. Beslutet vidhålles och ärendet överlämnas till förvaltningsrätten för prövning.”

Då har de gjort den omprövning som lagen kräver och domstolarna ser det också.

Svar: När det gäller beslut från Försäkringskassan måste du lämna in en begäran om omprövning innan du överklagar till förvaltningsdomstolen. Det är dock mycket sällan som Försäkringskassan ändrar sitt beslut till sin fördel. Så här skriver Försäkringskassan vanligen i sin omprövning:

Svar: De flesta beslut som gäller förmåner, ersättningar eller insatser av olika slag överklagas till en förvaltningsdomstol. Första instans är förvaltningsrätt. Beslut i förvaltningsrätt kan överklagas till kammarrätten och högsta förvaltningsdomstolen. För att kammarrätten och högsta förvaltningsdomstolen ska pröva ditt överklagande krävs oftast prövningstillstånd.

Det är viktigt att känna till att det är svårt att få rätt vid en överklagan. Endast ett fåtal procent av alla beslut som överklagas ändras i domstol. Det är viktigt att överklaga för att se om man kan få beslutet ändrat, men man ska alltså vara medveten om att det är svårt. Det är särskilt svårt att få rätt mot Försäkringskassan genom att överklaga.

Svar: Ett överklagande till förvaltningsrätten måste vara skriftligt. Det här ska finnas med i ett överklagande:

  • Namn
  • Personnummer
  • Adress, till hemmet och till arbetet. Om du har en annan adress dit du vill att domstolen ska skicka handlingar ska du ange denna också.
  • Telefonnummer, mobilnummer, telefonnummer till arbetsplat
  • E-postadress


Har du God man, förvaltare eller ombud?

Om du har en vårdnadshavare, god man eller förvaltare som hjälper dig att överklaga ska ovanstående uppgifter lämnas även för denne.
Om du har ett ombud, det vill säga någon som inte är vårdnadshavare, god man eller förvaltare, ska följande uppgifter lämnas:

  • Namn
  • Adress
  • E-postadress
  • Telefonnummer till arbetsplatsen och mobilnummer

Om du har en God man eller förvaltare som företräder dig bör du skicka med ett bevis om ställföreträdarskap.

Om du har ett ombud är det bra att skicka med en fullmakt. Du behöver dock inte göra det om inte domstolen begär en sådan.

Ett ombud ska på begäran av domstolen skicka in en fullmakt.
En fullmakt är en handling som visar att du har gett ombudet tillstånd att föra din talan.

Om någon av dessa uppgifter ändras under processens gång måste du anmäla detta till domstolen så fort som möjligt.

Du kan skicka med e-post
Överklagandet behöver inte vara undertecknat av dig. Du kan alltså skicka in det via e-post. Om domstolen vill ha en underskrift kommer den att höra av sig till dig. Om du har möjlighet är det emellertid lika bra att skriva under överklagandet på en gång.

Beslut från Försäkringskassan måste däremot skickas med posten.

Svar: Berätta vad du vill och varför!

I ditt överklagande ska du svara på tre viktiga frågor:

  • Vilket beslut vill du överklaga?
  • Hur vill du att domstolen ska ändra beslutet?
  • Varför ska domstolen ändra beslutet?

Det är bra att vara kort och kärnfull i en överklagan. Det är bättre vara trevlig och artig än att vara sur och vresig.

Svar: Har du några bevis för att du bör få som du vill? 
Sådan bevisning kan till exempel vara ett läkarintyg. Har du ett sånt bevis ska du ge det till domstolen. Du ska också berätta vad det är du vill bevisa med varje bevis.

Det finns olika former av bevisning:

Skriftlig: Intyg av olika slag, kontrakt, kostnadsräkningar, räkningar med mera.

Muntlig: Förhör med experter, personal, anhöriga och andra.

Här är några exempel på olika typer av bevisning:

  • Medicinska intyg:
    – Läkarintyg
    – Arbetsterapeutbedömning, exempelvis en ADL-bedömning
    – Intyg från psykolog, kurator, sjukgymnast med mera
  • Andra sorters intyg
  • Uppgifter om inkomst
  • Kontrakt av olika slag, t.ex. lägenhetskontrakt, inneboendekontrakt
  • Kostnadsberäkningar
  • Vittnesförhör
    – Kan hållas med den eller de personer som du tror kan hjälpa dig att visa att ditt överklagande ska bifallas.
  • Sakkunnigutlåtanden

Om du vill att domstolen ska vänta med att fatta sitt beslut till dess att du har kunnat komplettera din överklagan med ytterligare underlag eller förtydliga din motivering ska du uppge att du kommer att inkomma med kompletterande handlingar. Du kan då begära anstånd. Om möjligt uppge när kompletteringen väntas inkomma. I de allra flesta fall så kommer ärendet att avgöras på de underlag som sänds in.

Ska kopior eller original skickas in?

I regel går det bra att skicka in kopior.
Om du skickar in en kopia och motparten ifrågasätter äktheten eller domstolen annars begär att du ska skicka in originalet är det mycket viktigt att du gör det.
Du ska givetvis ta en egen kopia och behålla denna om du skickar in originalet.

Svar: Under detta avsnitt kan du redogöra för: Bakgrunden till överklagandet, Den hjälp eller stöd du behöver, Din funktionsnedsättning om den är av betydelse för själva ärendet, Argumentera för varför domstolen ska bestämma så som du vill.

– Här kan du utförligt redogöra för de omständigheter som du anser ger dig rätt. Koppla dessa, alltså fakta, till din bevisning. Slutsatserna av denna redogörelse ska vara de rättsliga grunderna.

– Därefter kan du utveckla de rättsliga grunderna. Här kan du använda dig av rättsfall, förarbeten, myndighetsvägledningar. Du kan också välja att ta din utgångspunkt i myndighetens beslutsmotivering och beskriva för domstolen varför den är fel.  Ha gärna med en sammanfattning på slutet med slutsatser. 

Om du åberopar nya eller kompletterande uppgifter ska du bifoga dessa. Skriv gärna hur du anser att beslutet påverkas av de nya uppgifterna. En överklagan kan även grunda sig i att du kanske anser att myndigheten inte har tagit hänsyn till alla relevanta uppgifter eller att myndigheten helt enkelt har fattat fel beslut. Hänvisa gärna till underlag som stödjer din överklagan, exempelvis lagtext, litteratur på området, riktlinjer för myndigheten eller annat underlag.

Svar: I 4 kap. 1 § socialtjänstlagen står: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.

Kärnfrågan i varenda punkt i socialtjänstlagen kokas i domstolen ned till frågan: Uppnås skälig levnadsnivå?

Svar: Nej, domstolen avgör i huvudsak frågan utifrån handlingarna i målet utan att du kallas till en muntlig förhandling. Om du vill att det ska vara en muntlig förhandling ska du begära det i din överklagan. Det är dock sällan som domstolen beviljar detta. Domstolen kommer då särskilt ta ställning till om en muntlig förhandling ska hållas eller inte. Detsamma gäller om du av någon anledning önskar att myndigheten tar kontakt innan beslut fattas. Skriv i sådant fall att du önskar att myndigheten kontaktar dig och lämna kontaktuppgifter.

Så här kan en överklagan om ekonomiskt bistånd se ut: Öppna PDF

Så här kan en överklagan om sjukpenning se ut: Öppna PDF

Svar: I de flesta fall krävs det så kallat prövningstillstånd för att kammarrätten ska ta upp målet. Om kammarrätten inte ger sådant tillstånd kommer förvaltningsrättens dom att stå fast. Det framgår av domen om prövningstillstånd krävs och vad man då ska göra.

I vissa mål, till exempel mål om vård enligt LVU (lagen om vård av unga), LVM (lagen om vård av missbrukare) och LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) behövs inget prövningstillstånd. I mål om vård enligt LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård) behövs som regel inte heller prövningstillstånd. Det innebär att kammarrätten alltid tar upp sådana mål som överklagas.

Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra fall:

  • När kammarrätten är tveksam till om förvaltningsrätten dömt rätt.
  • Om det behövs för att kammarrätten ska kunna bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt.
  • Om det är viktigt att kammarrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor.
  • När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet, till exempel att förvaltningsrätten har begått ett allvarligt fel i handläggningen.

För att avgöra om prövningstillstånd ska ges, går en jurist vid kammarrätten igenom alla handlingar i målet och redovisar det muntligt för två eller tre domare. Domarna gör därefter en bedömning om det finns skäl att ge prövningstillstånd.

Svar: Ett mål kan få prövningstillstånd beviljat om det är av vikt för rättstillämpningen att talan prövas, så kallat prejudikatskäl, eller om det finns synnerliga skäl för en prövning.

Prejudikatskäl betyder att målet rör en fråga där det är oklart hur lagstiftningen ska tolkas. Högsta förvaltningsdomstolen har då till uppgift att genom sina avgöranden klargöra rättsläget för framtida liknande frågor.

Synnerliga skäl för en prövning betyder till exempel att det kommit fram nya uppgifter som ställer utredningen i helt ny dager eller att utgången i kammarrätten beror på grovt förbiseende eller grovt misstag, det vill säga skäl som utgör grund för resning.

Att ett överklagande är viktigt för den som klagar är alltså inte tillräckligt för att domstolen ska pröva målet. Det räcker inte heller att en kammarrätt kan ha dömt fel för att det ska bli prövningstillstånd. Det krävs alltid att det finns antingen prejudikatskäl eller synnerliga skäl.

Det är mycket ovanligt att Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd av synnerliga skäl. 

Om du inte får hjälp eller är missnöjd med hjälpen du får

Du kan ringa till oss på Equal om du inte får hjälp eller är missnöjd med hjälpen du får. Vi jobbar bla som sociala ombud och hjälper dig med myndighetskontakter. Vi kan också följa med dig på möten med socialtjänsten om du behöver det stödet.

Mejl: info@equalsthlm.se
Telefon: 070-7972029

Denna tjänst tillhandahålls av föreningen Equal -för ett jämlikt Stockholm.
Saknar du något som du tror skulle passa in på dessa sidor hör av dig till oss info(@)equalsthlm.se

Sjuk vård? – artikelserie

Många av oss vanliga dödliga medborgare har märkt hur svårt det blivit  att få en läkartid inom rimlig tid på vårdcentralen vi tillhör. Och om vi har flera hälsoproblem samtidigt, vilket ju är vanligt, så vägrar vårdcentralen att titta på dessa vid ett och samma tillfälle, utan vi får vackert boka tid för varje enskilt hälsoproblem. Detta leder självfallet till att det blir väldigt många människor som bokar upp väldigt många tider, vilket förlänger köerna.