Patienträtt

I Sverige är vården som regel mycket god. De allra flesta som får vård får god vård. Men de gånger som det blir fel eller konflikter är dina patienträttigheter mycket små. Detta gäller i all vård men särskilt när du vårdas med tvång genom lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) eller lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

Få rättigheter i praktiken, särskilt vid konflikter

Tyvärr har du mycket få rättigheter i praktiken och kan enkelt bli överkörd av läkare och annan vårdpersonal, även om olika lagar säger att du har många rättigheter. Du har rätt att se din journal – om vården samtycker till det. Du har rätt till en second opinion – om vården tycker det. Du har rätt att få vård men bara den vård som vården själv bestämmer sig för att erbjuda. Du har rätt att tacka nej till vård såvida du inte är utsatt för tvångsvård. Du har rätt att vara delaktig – såtillvida att du har rätt att närvara på vårdplaneringar – men till syvende och sist är det vården, främst läkaren, som bestämmer allt om ni tycker olika.

Bra att känna till lagarna

Trots detta är det bra att känna till vad lagarna säger. Vår erfarenhet visar oss att ju mer du kan om lagarna desto mer kan du hävda din rätt och vara med och bestämma om din vård. Du får därmed mer inflytande i besluten kring din vård. Längre ned i detta avsnitt har vi några av de viktigaste lagarna om patienträttigheter.

Myndighetsutövning (Ett myndighetsbeslut kan du överklaga)

I sjukvården sker ibland myndighetsutövning. Myndighetsutövning beskrivs som ett beslut eller annan åtgärd som fattas av en myndighet och som är ett uttryck av makt över en medborgare. Det ska ske med stöd av en befogenhet som myndigheten har getts genom en offentligrättslig författning, eller genom ett konkret beslut av regeringen eller riksdagen. Karaktäristiskt för myndighetsutövning är också att den enskilda befinner sig i en beroendeställning i förhållande till det allmänna och att detta inte har sin grund i ett frivilligt åtagande.

Det är endast “utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande” som räknas som myndighetsutövning. Inom t.ex. LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård) och LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) är det myndighetsutövning när läkaren beslutar om friförmåner eller indragning av friförmåner eller telefontillstånd. Däremot är inte själva vården du får myndighetsutövning.

Myndighetsutövning kan bestå av både gynnande och betungande beslut. Den enskilde kan inte överklaga ett gynnande beslut, utan endast beslut som formellt sett går den sökande emot.

Vad händer när du har klagar?

När det väl uppstår problem har du väldigt svårt att få rätt och blir sannolikt besviken när du klagar på vården genom de kanaler som finns. Du har rätt att lämna klagomål och synpunkter – men vården har ingen skyldighet att lyssna och att efterkomma dina synpunkter och önskemål. Klagomålssystemet i Sverige är främst till för att undvika upprepade misstag i vården. Inte att ge enskilda patienter rätt eller upprättelse för fel som har begåtts.

På denna sida kan du läsa om dina rättigheter som patient i Sverige. Men även om hur rättslös du faktiskt är, särskilt när konflikter uppstår mellan dig och vården.

Patientlagen är uppdelad i kapitel som bland annat handlar om din rätt till information, samtycke, delaktighet, val av behandlingsalternativ, ny medicinsk bedömning och synpunkter, klagomål och patientsäkerhet.

  • Du som patient ska få information om ditt hälsotillstånd
  • Vilka metoder som finns för undersökning, vård och behandling
  • Vilka hjälpmedel som finns
  • När du kan förvänta dig att få vård
  • Vad behandlingen och vården förväntas resultera i
  • Vilka risker för komplikationer och biverkningar som finns
  • Hur eftervården, som du kan behöva kan/ska gå till
  • Metoder för att förebygga sjukdom eller skada.


Du ska även få informati7on om

  • Möjligheten att välja behandlingsalternativ
  • Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt


Du har alltså omfattande rättigheter till information. Genom att vara aktiv och fråga efter information har du ofta större möjlighet att påverka din vård.

Ditt självbestämmande och integritet ska respekteras.

Hälso- och sjukvård får inte ges utan ditt samtycke om inte annat följer av denna eller någon annan lag.

Du ska få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar ditt liv eller hälsa, även om din vilja på grund av medvetslöshet eller av någon annan orsak inte kan utredas.

LPT, LRV och LVM är tre lagar som tillåter att du får hälso- och sjukvård utan ditt samtycke. Även hälso- och sjukvård som ges med dessa lagar ska respektera ditt självbestämmande och integritet så långt möjligt, men läkaren har rätt att själv besluta om din vård.

Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska du få möjlighet att välja det alternativ du föredrar. Du ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

Detta är grundregeln även i tvångsvård. Men det är välkänt att vården i Sverige brister i delaktighet i allmänhet, och i tvångsvård i synnerhet. Du behöver ofta stå på dig för att vara delaktig i besluten kring din vård. Om du själv är med och bestämmer om din vård kan det ofta kännas mer meningsfullt och att vården hjälper bättre än om du inte får vara med i besluten.

Om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom den egna regionen få en ny medicinsk bedömning.

Du ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om
1. behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, och
2. det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

Vem bestämmer om en patient ska kunna få en ny medicinsk bedömning?

Om det handlar om en särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska den behandlande läkaren skicka remiss för ny medicinsk bedömning till den läkare patienten önskar inom eller utanför Region Stockholm. Vid frånvaro av diagnossättande eller uppfattad felaktig diagnos gäller inte reglerna för ny medicinsk bedömning utan patienten kan själv söka sig till en annan vårdgivare. Remiss erfordras då endast om det gäller en specialitet med remisskrav såsom vårdval hud och vårdval öron- näsa- halssjukdomar.

Om en patient vill ha en ny bedömning i en annan region – vem ska hitta en lämplig vårdgivare?

Om det är en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada som önskar en ny medicinsk bedömning är vården skyldig att hjälpa patienten att hitta rätt. Om patienten inte har livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom/skada och önskar att en ny läkare ska göra en bedömning av hans eller hennes medicinska behov får patienten själv hitta en lämplig mottagning.

Vem ska göra den nya medicinska bedömningen?

Den nya medicinska bedömningen ska göras av en annan läkare inom eller utanför den egna regionen.

Vem betalar för resor och uppehälle för en ny medicinsk bedömning utomläns?

Om patienten är remitterad från hemregionen betalar hemregionen. Om patienten inte har livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom/skada och önskar att en ny läkare ska göra en bedömning av hans eller hennes medicinska behov betalar patienten själv för resor och uppehälle (vardgivarguiden.se).

Med andra ord så gäller bara rätten till en ny bedömning om din läkare anser att det handlar om en särskild allvarlig sjukdom eller skada. Om ni inte är överens om detta så har du inga rättigheter att kräva en ny medicinsk bedömning.

Patientnämnderna ska hjälpa patienter och deras närstående att föra fram klagomål och att få svar av vårdgivaren, ge eller hjälpa patienter att få den information patienterna behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården och hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, och främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal.

I varje region finns en patientnämnd som ska hjälpa dig om du inte känner dig delaktig eller på annat sätt inte är nöjd med vården. Om du känner att du inte blivit bra bemött eller fått rätt vård kan du klaga där du fått vården. Det kan gälla allt från mindre problem till svåra situationer som har lett till skador.

Vårdgivaren ska snarast besvara klagomål från patienter och deras närstående. Klagomålen ska besvaras på lämpligt sätt och med hänsyn till klagomålets art och den enskildes förmåga att tillgodogöra sig information.

Vårdgivaren ska ge klaganden
   1. en förklaring till vad som har inträffat, och
   2. i förekommande fall, en beskrivning av vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen.

Som patient ska du få en god vård och ett gott bemötande. Om du har varit med om något inom vården som du inte är nöjd med kan du lämna synpunkter eller klagomål. Det kan du göra både som patient och närstående.

Du ska få svar så snart som möjligt

När du har lämnat ett klagomål bör verksamheten omgående bekräfta att de tagit emot det. Verksamheten bör därefter svara på ditt ärende inom fyra veckor. Om du är under 18 år bör du få ett svar tidigare än så.

Du ska få ett svar som du kan förstå. Du kan få svaret muntligt på telefon eller vid ett möte. Du kan också få det skriftligt. Svaret ska innehålla en förklaring till det som hänt.

Lämna synpunkter eller klagomål:

Kontakta den mottagning eller verksamhet där du fick vård eller behandling. Du kan också kontakta patientnämnden i ditt landsting eller region.

Om det har hänt något när du eller en närstående varit i kontakt med vården som du inte är nöjd med kan du börja med att kontakta den mottagning eller verksamhet där du fått vården. De kan bäst förklara vad som har hänt och vidta åtgärder för att det inte ska inträffa igen. Vill du inte vända dig direkt dit du eller din närstående fick vård kan du kontakta patientnämnden.

I varje region finns en patientnämnd som ska hjälpa dig om du inte känner dig delaktig eller på annat sätt inte är nöjd med vården. Om du känner att du inte blivit bra bemött eller fått rätt vård kan du klaga där du fått vården. Det kan gälla allt från mindre problem till svåra situationer som har lett till skador.

Patientnämnden i Stockholm hittar du via denna länk. På deras hemsida står mer om hur de jobbar och hur de kan hjälpa dig. Du hittar också deras kontaktinformation där.

Om du har klagomål mot sjukvården kan du i vissa fall klaga hos IVO.  För att IVO ska utreda ett klagomål måste du först ha vänt dig till din vårdgivare med ditt klagomål. Efter att du har kontaktat verksamheten eller patientnämnden och ändå inte är nöjd med det svar du fått, kan Inspektionen för vård och omsorg, IVO, under vissa förutsättningar utreda ditt klagomål. Du bör då lämna in klagomålet inom två år från det att händelsen inträffade.

IVO har från och med 1 januari 2018 bara skyldighet att utreda händelser som inneburit att patienten fått en bestående skada, ett väsentligt ökat behov av vård eller avlidit. IVO ska även utreda klagomål som gäller tvångsvård eller isolering och händelser som allvarligt och på ett negativt sätt påverkat självbestämmande, integritet eller rättslig ställning.

Klagomål som gäller tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129) eller isolering enligt smittskyddslagen (2004:168), behöver inte utredas om
   1. det är uppenbart att klagomålet är obefogat,
   2. klagomålet saknar direkt betydelse för patientsäkerheten och det saknas skäl att överväga åtalsanmälan enligt 23 eller 29 §, eller
   3. det rör ett beslut som går att överklaga med stöd av någon av de i första stycket 2 angivna lagarna.

Inspektionen för vård och omsorg behöver inte utreda klagomål om händelsen ligger mer än två år tillbaka i tiden.

IVO har en blankett som du kan använda för att klaga på vården. Blanketten hittar du här.

Alltså är det många klagomål även från tvångsvårdade som IVO inte utreder. IVO har själv rätt att bestämma ”om det är uppenbart att klagomålet är obefogat” eller om ” klagomålet saknar direkt betydelse för patientsäkerheten”. Vi har erfarenhet om att IVO ibland gör tveksamma tolkningar och förefaller ibland vara ovillig att utreda klagomål.

Om IVO över huvud taget tar upp ditt klagomål så läser de din anmälan. De begär också in ett yttrande från verksamhetschefen hos den enhet du klagat på. Dessa yttranden är vanligen mycket defensiva och har ofta en helt annan verklighetsbeskrivning än din. IVO sätter allt som oftast sin tillit till verksamhetschefens yttrande. Dessutom kan de begära in journalerna som sjukvården har om dig. Hittar de trots allt brister i dokumentationen eller annan formalia får den granskade verksamheten göra upp en plan för hur det kritiserade inte ska äga rum igen. Sedan är det slut. Ingen vidare uppföljning sker.

Ett råd för dig som är i tvångsvård är att försöka komma överens med vårdpersonalen eller läkare så långt det är möjligt. Eftersom klagomål sällan leder till att vården blir bättre.

Rätt till utdrag ur din journal

Du har rätt till en kopia på din journal men måste betala för den

Tyvärr har du inte rätt att få en gratis kopia av din journal från socialnämnden, sjukvården eller någon annan. Du har rätt att få allt material som de håller om dig eller t ex ditt barn men du måste alltså betala för det. De flesta regioner och kommuner ger dig 9 sidor gratis, men tar 50 kr för 10 sidor och 2 kr till för varje ytterligare sida. Det kan alltså bli dyrt att bevaka din rätt och ta reda på vad sjukvården och socialnämnden skriver om dig eller ditt barn.

Din rätt till insyn i ditt eget ärende – så kallad partsinsyn

När du är part i ett pågående myndighetsärende har du rätt att ta del av uppgifter som tillförts ärendet. Rätten till insyn gäller då inte bara allmänna handlingar, utan kan även gälla arbetsmaterial eller utkast till myndighetsbeslut eller liknande och handlingar som omfattas av sekretess. Syftet med rätten till partsinsyn är att du ska kunna bevaka ditt intresse i ärendet, genom att ta del av uppgifter som tillförts detta. Rätten till partsinsyn ger däremot inte dig rätt att gratis få kopior av handlingar. Du som begär kopior får vara beredd på att betala för dessa enligt vad som gäller för andra beställare.

Du kan läsa journalen gratis i myndighetens lokaler

Du kan dock gå till myndighetens lokaler och där begära att få tillgång till materialet i original. Då behöver du inte betala för kopior utan kan fotografera sidor eller skriva anteckningar.

Dataskyddsförordningen Artikel 15

Om du begär att en myndighet ska lämna ett så kallat registerutdrag enligt artikel 15 i EU:s dataskyddsförordning ska myndigheten lämna ut en kopia av de personuppgifter som behandlas. En personuppgift är en uppgift som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. Syftet med registerutdraget är att värna om den personliga integriteten, genom att den enskilde ska ha insikt i hur en myndighet behandlar dennes personuppgifter.

Därmed avser en begäran om registerutdrag just information om vilka personuppgifter som behandlas, och det finns ingen skyldighet för myndigheten att lämna ut mer information i ett ärende än information avseende just personuppgifter. Det innebär att ett registerutdrag avseende vilka personuppgifter som behandlas inte är särskilt användbart om en enskild vill kontrollera själva handläggningen av ett ärende.

Den första versionen av registerutdrag ska lämnas kostnadsfritt i en lättillgänglig, skriftlig form (vilket kan vara i elektronisk form) och med ett tydligt och enkelt språk. Om du begär ytterligare registerutdrag får en rimlig avgift tas ut, grundad på de administrativa kostnaderna.

Du kan läsa mer om Rätt till registerutdrag på Integritetsskyddsmyndigheten.

Om du inte får hjälp eller är missnöjd med hjälpen du får

Tyvärr är patienträttigheter och information om hur du klagar på vården ganska krångligt. Om du behöver hjälp med att förstå dina rättigheter eller klaga på vården kan du ringa till oss på Equal. Vi jobbar bla som sociala ombud och kan hjälpa dig i dina kontakter med vården.

Mejl: info@equalsthlm.se
Telefon: 070-7972029

Denna tjänst tillhandahålls av föreningen Equal -för ett jämlikt Stockholm.
Saknar du något som du tror skulle passa in på dessa sidor hör av dig till oss info(@)equalsthlm.se