Vi har råd med konst i brons, men inte med täcken från IKEA till våra hemlösa. Trygghet för några – tystnad för resten.
Jag konstaterade att det har invigts ett konstverk för att hedra offren som dog på Drottninggatan då en förvirrad galning mejade ner oskyldiga med en lastbil.
Konstverket är ett jättetäcke i brons med inbyggd värme vilket skall symbolisera trygghet, tröst och värme. Det är onekligen en vacker tanke, alla människor behöver ett värmande täcke att skydda sig i eller bakom.
Problemet är att det finns ett antal människor i landet som saknar den basala tryggheten. Stadens uteliggare kan inte svepa in sig i bronstäcket under de iskalla fuktiga nätterna. Jag tycker att det är en god idé att manifestera kärlek till de döda men jag anser samtidigt att vi även borde göra det till de personer som ännu lever. Om vi har råd att tillverka täcken i brons så borde vi även ha pengar till att ge alla människor tak över huvudet och ett täcke från IKEA?
Men ack nej, det verkar vara en principsak att ett fåtal stackare skall frysa och fara illa, är deras funktion att vara varnade exempel, är det ett sätt att bibehålla de orimliga priserna på bostadsmarknaden eller skall deras existens skrämma oss andra till lydnad och tystnad?
Titta där så kan det gå om du inte sköter dig.
Vi har nollvisioner när det gäller trafikdöd trots att alla vet att vi aldrig kommer att nå dit hän, människor dör i trafiken, så kommer det alltid att vara, bilar krockar och flygplan störtar hur försiktiga vi än är, men det hindrar oss inte från att försöka, det hindrar oss inte från att ha högt uppsatta mål och att vi tillsätter resurser för att uppnå de omöjliga målen.
Jag stöttar den tanken det är bra att ha höga ambitioner.
Men ambitionsnivån varierar avsevärt utifrån vilka som berörs av problematiken. Om vi hade haft som mål att avskaffa hemlösheten så hade Sveriges kommuner klarat av det betinget på ett år, i synnerhet om det hade varit förknippat med ett kraftigt vite för de kommuner som inte uppnådde målet.
Detta är ingen raketforskning; Förmedla bostäder till dem som inte har, finns det inga lediga bostäder så bygg flera, hur svårt kan det vara?
Hylla gärna de oskyldiga offren från Drottninggatan men glöm för den skull inte bort de ännu levande oskyldiga stackarna som far illa och riskerar att dö p.g.a. att de inte kan stänga sin dörr och svepa in sig i ett värmande täcke.
Vi lever i ett av världens rikaste länder, det finns fler fritidshus än hemlösa i vårt land men allt oftare så frågar jag mig om det verkligen är vårt land? Det känns i varje fall allt mindre som mitt land.
Skribent: Hans Johansson F.d. hemlös
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
