Jag har/är med i en studie om hur corona påverkat mej som lider av #psykiskohälsa.
Jag skäms verkligen 😔
Normen säger nog att jag borde vara livrädd.
Och troligtvis är det oftast så, men ….
Welcome to my nightmare !!!
Som heltidssjukskriven med återkommande depressioner och olika ångesttyper så är det lixom min vardag med isolering.
Så …. Inte märkt sån stor skillnad där.
Tvätta händerna kunde jag innan pandemin.
Att inte träffa släkt/vänner …. Det blir sällan av ändå pga avstånd och bristande resekassa.
Tvärtom trivs ju jag bland färre människor så det har lixom passat mej rätt bra att butiker har stopp på antal kunder och att det skall hållas minst två meters avstånd.
Jag bokstavligen hatar att ha folk upp i ansiktet så jag klagar verkligen inte.
Sen att staden i början av corona mer liknade en spökstad ist för Sveriges fjärde största stad pga folkbrist var lite skrämmande vackert …. Förlåt mej att jag inte märkt sån stor förändring i just min vardag ….
Min vardag består av fasta vårdtider på ackis två ggr i veckan och det har stått fast hela tiden.
Jag har behövt ta bussen igenom hela staden då jag har kronisk knäsmärta.
Det var iaf lugnt på bussen i början.
(nu är det smockfullt igen, inga två meter) Jag har måst möta människor i min vård.
Men med munskydd och spritade händer.
(tur det finns handkräm, uttorkad)
Mina vänner arbetar ju om dagarna så jag är oftast solo men jag har åtminstone ett #boendestöd som kommit två ggr/veckan på fasta tider.
Så …. Corona är lixom som det alltid är ….
Tyvärr !
Jag beklagar alla som mist ngn nära i detta hemska självklart.
Jag har förlorat många i #suicid pga detta ökande sociala problem – psykisk ohälsa ….
Jämför inte, men visar en viss liknelse för hur det generellt ser ut hos mej alltid ….
Runt/efter jul drabbades jag själv av covid.
Jag kunde känna på en gång att något var annorlunda än nåt jag tidigare erfarit, men förstod inte vad och corona fanns inte i min tanke alls …. (för långt bort …. nej mkt nära) I tre dygn låg jag i feber utan att varken äta eller dricka, inte ens gå på toa ….
” – Men nu går du genast hem, du ska inte vara ute på nåt äventyr nu.”
Tredje dagen började jag ”vakna”, min son kom med min vattenflaska och sa att man ju dör utan vätska på visst antal dygn.
Så kom han även med en tallrik risgrynsgröt med kanel och socker på …. Vad det ”dammade” om den gröten. Jag kände ingen som helst smak och kanelen virvlade när jag försökte lukta på gröten utan luktsinne ….
Inte ens då insåg jag att det kunde vara corona för (det drabbar inte mej) tänket ….
Som många kanske tänker om psykisk ohälsa.
(det drabbar inte mej !)
Det drabbar vem som helst, handsprit eller inte.
Min kontaktperson på sjukhuset sa att jag måste åka och ta ett covidtest.
Så jag bokade tid.
Positivt.
Jag kunde dock ännu inte riktigt förstå ….
Min syster fick hämta mina mediciner på sjukhuset eftersom jag inte kunde åka dit på mina fasta tider och min bror handlade åt mej.
(Ibland önskar jag att jag hade den förmånen som frisk oxå 😉 ) Praktiskt ju – slö av naturen.
En dag var jag ute och gick bara när min kontaktperson ringde för att kolla lägetoch höra vad jag gjorde.
” – Men nu går du genast hem, du ska inte vara ute på nåt äventyr nu.”
Nähä …. Och gick hem igen.
Allting kändes bara ”konstigt”, som ett töcken.
Jag var som inlindad i nån bomull, alla ljud var avlägsna och min sikt lite dimmig.
Jag visste att jag hade covid men …. ändå ….
Jag kunde inte riktigt tro på det, förstå det.
Som i början när jag fick #ångest.
Jag kände inte igen mej men visste inget och kom in i isolering pga rädsla och oro.
Men konstigt nog var jag aldrig rädd under min covidtid …. Bara ”konstig”.
Så svårt att förklara den känslan.
Men det var ett tillstånd som jag aldrig upplevt och helst slipper erfara igen !
Och jag önskar ingen annan denna pandemi.
Såklart.
Liksom jag inte önskar någon någon sjukdom alls, fysisk som psykisk.
Men det funkar inte så ….
Vem som helst kan drabbas av vad som helst ändå.
Oavsett hur mkt vi skyddar oss och håller på.
Men det säkra före det osäkra i alla lägen !!!
“Men hen i baren använder inte handskar eller munskydd som serverar …, är inte det lite konstigt ändå ?!?”
Tänk preventivt – förebyggande.
Om vi förekommer alla hemskheter och kan lindra utan alltför stor skada ….
Så bra det vore.
Och vi talar ju ofta om att jobba preventivt.
Men …. vem/vilka gör det verkligen ?!?
Insatser borde/ska insättas så tidigt som möjligt men sjulvården är överbelastad och på vissa områden är det långa köer (#psyk).
Tack å lov att ingen behöver köa på somatiska akutmottagningen iaf – inte på samma sätt ….
Ja …. Jag är som sagt med i en studie.
Jag har haft corona.
Och jag är även vaccinerad sen en tid då jag är en riskgrupp pga de insatser jag har och min diagnos.
Och ÄNDÅ känns det så avlägset ?!?
Hur kommer det sej ?
Förnekelse ? Avtrubbning ? Rädsla ?
Jag vet faktiskt inte ….
Och det är ju oxå väldigt konstigt.
Men det är iaf min upplevelse, allas är olika. Och det med allra största respekt.
Men …. kanske kan någon lite grann förstå en vardag/tillvaro med psykisk ohälsa efter denna pandemis rekommendationer.
Så undrar jag ….
Hur mkt tejp och papper och munskydd osv har det egentligen gått åt sen corona uppstod.
Det är ju skyltat överallt.
Sprit. Stoppmärken. Informatinslappar osv.
Precis överallt.
Vilket ju såklart är bra/nödvändigt.
Men jag undrar ändå hur mkt det kan vara ….?
Ja jag har konstiga funderingar ibland 😉
Så undrar jag oxå lite numer om folk tror att coronan försvunnit pga vaccinet ….
För nog börjar då staden att vakna till liv.
Gator och torg fylls upp igen.
Bussarna är katastrof !
Uteserveringarna har många gäster om än ett bord emellan vart sällskap.
Men hen i baren använder inte handskar eller munskydd som serverar …, är inte det lite konstigt ändå ?!?
Jag vill egentligen inget särskilt påstå.
Bara ge en glimt ur mitt perspektiv ändå.
En utsikt jag gärna vill ändra på.
Inom den psykiatriska vården då.
Och covid19 likaså !!!
Tack
❤️🙏🏻❤️
Ha en fin dag och le mot den du möter.
#blommanfilosoferar #corona #covid19
Skribent: Ylva Larsson
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
