Rättspsykiatri med särskild utskrivningsprövning, det bortglömda repressiva tvångsmedlet

Man står ensam vid ett fönster och väntar på dom
Du genomgår en rättspsykiatrisk undersökning och något du gjort eller snarare uppfattats av en auktoritet har framstått som psykotiskt. Du får en diagnos, rättegång kommer. Foto: AdobeStock.com

Tänk dig att du en dag trillar dit, du döms för ett brott.
Det kan låta långsökt och avlägset för just dig men försök tänka dig in i det. Du hamnar i ett häkte och får inte träffa familj, vänner eller ens betala dina räkningar.
Du är beroende av hjälp från utomstående för att ”klara” dig, om du har några. Många du trodde skulle stå kvar vänder dig ryggen. Din vänkrets sjunker till och med kanske dina närmaste försvinner?

Du sitter på 10 kvadrat i ovisshet, kanske får du dela rum med någon?

Du genomgår en rättspsykiatrisk undersökning och något du gjort eller snarare uppfattats av en auktoritet har framstått som psykotiskt.
Du får en diagnos, rättegång kommer.

Och så en dag kommer domen, rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
Du vet inte vad som väntar.
Din försvarare kanske säger att du fick ”ett bra straff” i sådana fall ljuger denne.
För du har precis blivit dömd till ett av de hårdaste straffen, om inte det hårdaste straffet.

Glöm utekvällar, glöm rättigheter, glöm misstag, glöm yttrandefrihet.
Allt du säger och gör journalförs noggrant och granskas av läkare och vårdlag, deras uppfattning trumfar alltid din och du bedöms på de mest märkligaste ”riskbedömningar” efter auktoriteternas dagsform. Europakonventionen är ett skämt inom rättspsykiatrin och efterlevs ej, likaså grundläggande rättigheter såsom yttrandefrihet. Du är sjuk och ska lyda om du vill komma någon vart i ”processen” som om du har otur, aldrig tar slut.

Du står inför sannolikheten att du aldrig kommer utanför murarna igen, allt ligger i dina händer.

Du kanske inte är sjuk eller inte förstår att du är det och tvingas ta medicin ofta intramuskulärt.

Du är utsatt för repressiv psykiatri, något som skapats i syfte att kontrollera någons åsikter och agerande. 
Det kan vara nödvändigt(?) i svåra och ytterst sällsynta fall, men merparten av rättspsykiatrins patienter är vanliga människor som hamnat snett, vissa mer än andra.

I Sovjet Ryssland användes t.ex Haldol i höga doser som ett tortyrmedel, denna medicin ingår i vad som benämnts som välkomst ”sprutorna” som du får när du kommer till t.ex helix, vanliga biverkningar är extrem rastlöshet, akatisi och muskelspänningar. 
(Källa: US Supreme Court.)

Processen

Processen skiljer sig mycket åt från var du sitter i landet, vad du gjort och hur sjuk dem anser dig vara, men lite förenklat så kan man säga att du är först på en akutavdelning eller hög säkerhetsavdelning, sedan en avdelning för långvård eller en avdelning med lägre säkerhetsklass och sedan ännu lägre säkerhetsklass eller till och med öppen rättspsykiatrisk vård. Snitt vårdtiden i slutenvården är 7,5 år eller 90 månader. (Källa: Karolinska Institutet.) Öppenvården fortsätter sedan och många patienter jag varit i kontakt med har haft öppenvård i upp till 5 år eller mer.

Var 6:e månad prövas ifall du skall vara fortsatt inlåst inom slutenvården eller om öppenvården skall förlängas, det görs i Förvaltningsrätten i det län där du vårdas.
I förvaltningsrätten sitter nämndemän, en sakkunnigläkare och din läkare eller en läkare med chefsöverläkare delegation närvarar också.

Inför förvaltningsrätten så skriver din läkare en handling som sammanfattar ditt brott, din behandling och en plan över din fortsatta vård.

Vad är skillnaden mellan slutenvård och öppenvård?

Slutenvård sker på en låst avdelning, öppenvård sker ute i samhället med täta kontakter med mottagningen.

Vad är permission?

När du kommit en bra bit i slutenvård processen kan du ansöka om permission i förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten avgör om du ska få möjlighet att vistas utanför inrättningen, det kan vara t.ex i närområdet eller med din närmaste familj.

Normalitetsprincipen – Inget för rättspsykiatrin

Inom de flesta rättsvårdande tvångsmedel tillämpas något som kallas för normalitetsprincipen.
Den kan du glömma inom rättspsykiatrin, där det tillämpas något som benämns individuell vård.

Vad är då skillnaden på normalitetsprincipen och individuell vård?

Normalitetsprincipen innebär kortfattat att den större delen av straffet skall vara inlåsning, det vill säga att du skall kunna leva ett så normalt liv som möjligt trots att du är isolerad och frånskild från samhället.
Det värnas om möjligheten att kunna handla mat, laga mat, sköta om sitt eget, i den utsträckning det går t.ex jobba och sysselsätta sig med förströelse.

Individuell vård innebär precis som det låter att du ”vårdas” enligt vad som en läkare i samråd med vårdlaget kan tycka är lämpligt för dig. Det kan vara ren repressiv vård som stark neuroleptikabehandling osv. eller mer human vård mot åkommor samt förströelse och sysselsättning efter vad du anses klara av.

Vad är då problemet?

Lokaler: Det största problemet med rättspsykiatrin, förutom den repressiva aspekten, är att inrättningarna sällan eller knappt är designade för en trivsam vistelse. Helix till exempel, har inget riktigt gym (men det finns ett väldigt bra utegym sedan något år.) Ingen verkstad för arbete, mer än en ateljé som är väldigt liten, det pågår till dagens datum 2023-10-29 ingen löpande aktivitet där.
Det finns heller inget rum för övernattning med anhörig.
Salen som används för innebandy är egentligen ett liten gymnastiksal/konferensrum som oftast är bokad till annat men ibland blir det innebandy ändå.

Det är väldigt dåligt att man t.ex inte får gå in och ut på rastgården lite mer fritt och att balkongen på avdelningen är väldigt liten och att du inte får röka där.
Inrättningen är inte byggd för sitt syfte som borde vara att rehabilitera patienter utan det tycks mer vara byggt för att förvara människor.
Det bör dock nämnas att aktivitets nivån ökat på helix och att det är bättre nu än det varit i perioder, men designen på inrättningen är inte optimal.

Helix Årets bygge 2013 (Källa: Wikipedia ) – Inte designat för att rehabilitera snarare att förvara.

Vård: Du har som patient alldeles för lite att säga till om inom vården.
Ifall vårdlaget har bestämt att du är på ett visst sätt så är det så oavsett vad du än säger..
Du kan t.ex bli stämplad som anklagande och misstänksam om du blir av med tillhörigheter på rummet, även om du har kvitto på det som försvunnit!
Somatisk vård är starkt begränsad och om du har smärtproblematik så kan du glömma att du får adekvat vård för det.
Det enda som efterlevs bra är behandling mot diabetes som ofta uppstår av neuroleptikabehandling och dålig motion.

Diagnoser: Psykiatriska diagnoser och personlighets diagnoser sätts för frikostiga för att kunna kategorisera dig i ett fack och underlätta möjliga behandlingsåtgärder.

Du måste vara extremt försiktig och vältalig när du träffar personalen (Läkare, Psykolog) för att kunna undvika att hamna i fel fack. Det är viktigt att du kan förklara ordentligt vad du menar annars är det lätt att du uppfattas fel, om du därtill har problem med språket är det väldigt lätt att du hamnar snett.

Rättigheter: Rättigheter efterlevs för dåligt inom rättspsykiatrin.

Det finns flera exempel där grundlagsstadgade rättigheter har blivit kränkta inom rättspsykiatrin och där du till exempel inte fått säga vad du vill eller tycka vad du vill.

Multidisciplinärt omhändertagande: Det finns flera problem med detta och är en stor kränkning av dina rättigheter, det har förekommit fall där vårdpersonal börjar blanda sig i patientens ekonomi och där allt för stor vikt läggs i din framtida förmåga att klara dig psykosocialt.

Återfall i sjukdom: Ifall du får ett återfall eller en försämring i måendet och även om du är hjälpsökande när det inträffar kan du få sitta mycket längre.

Det finns exempel där patienter fått extra år inom slutenvården för att de uttryckt paranoida tankegångar, och liten hänsyn tas till omkringliggande omständigheter, det kan vara mycket som gör en otrygg och mycket vikt fästs vid att vara kontinuerligt stabil.
Det finns exempel där en dålig batch med medicin orsakat paranoia och sedan har patienten blivit bestraffad för det.

Missbrukare blir hårdare straffade:

Ifall du har haft missbruk under din livstid, eller inom de senaste 10 åren, beklagar, det går aldrig att få bort diagnosen inom rättspsykiatrin. Du kommer vara stämplad som missbrukare under hela din vårdtid även i öppenvården. De kan skriva i din journal att du har ”missbruk i partiell remission” trots att du inte återfallit över huvud taget och sista tillfället skedde innan du fick rättspsykiatrisk vård. Om du har riktig tur kan de skriva ”missbruk i varaktig remission”.  Det beror på vilken avdelning du vårdas på och vilken läkare du då får.

Återfall i missbruk: Ifall du mot förmodan har ett relativt aktivt missbruk och trillar dit igen så kan du bli inlåst väldigt länge, inte alls i proportionalitet till handlingen.

Förvaltningsrätten: Du är sjuk, hur mycket väger dina ord i juridisk mening? Lika inför lagen är närmast en utopi inom rättspsykiatrin och i förvaltningsrätten.

Det finns exempel på när patienter har lagt fram sakliga argument, talat i 20 minuter om varför dem inte skall vara kvar inom slutenvården, och sedan fått sina argument sammanfattade i “patienten motsätter sig fortsatt vård.” i sin dom. Det är inte rättssäkert.

Grundläggande rättsprinciper säger att vi ska vara lika inför lagen.

Skribent “Anonym patient med 3,5 års slutenvård”
070-797 20 29
info@equalsthlm.se

Läs fler artiklar i ämnet rättspsykiatri

Se filmen och träffa patienter som suttit och sitter i rättspykiatrin!
Det är en film som innehåller starka känslor: kärlek, längtan, sorg, kritik, rädsla, ångest, fruktan, ilska men också tacksamhet.

YouTube player

1 Comment

  1. Bra och angelägen film som belyser den aktuella situationen, frågan är hur det borde vara i stället?

Kommentarerna är stängda.