Kejsaren plockar körsbär i stället för att klä på sej

SKR logotyp på husväggen vid Hornsgatan Södermalm
SKR plockar endast de körsbär de vill ha. Syftet? Avgör själv, men i min värld är avsikten tydlig – man vill inte avslöja den i sammanhanget viktiga faktor som handlar om det egentliga antalet svar, den så kallade svarsfrekvensen. Foto: Thomas Hultgren

Resultatet av årets patientenkät presenteras av SKR som att patienter är mycket nöjda. Men svarsfrekvensen är så låg att inga resultat är statistiskt säkerställda.

SKR – Sveriges Kommuner och Regioner är inte en myndighet utan en medlems- och arbetsgivarorganisation. Dess medlemmar består av landets samtliga kommuner och regioner, vilka betalar medlemsavgift till SKR med skattebetalarnas pengar. Kommuner och regioner som i sin tur förlitar sej på att information från SKR är fullständig och korrekt för att sen sprida den i sin tur.

Patientenkäter ska leda till?

De psykiatriska verksamheterna försöker genom avidentifierade patientenkäter få veta hur patienter upplever vården. Det är oklart om man på riktigt för deras skull avser att utföra någon form av förbättringar – det finns ju inte pengar till sånt. Men ändå, det ser ju omsorgsfullt och bra ut att fråga. Särskilt oklart blir det när man läser hur SKR väljer att presentera resultatet av dessa patientenkäter på ett ofullständigt sätt. Nämligen genom körsbärsplockande – cherrypicking.

Ska vi plocka körsbär i vems intima trädgård?

Man kan spekulera kring huruvida kommunikatörerna på SKR är i en ålder där de minns Ann-Christine Bärnstens bidrag till melodifestivalen 1975 – ”Ska vi plocka körsbär i min trädgård”? Eller om sångerskan kanske siade om framtida kommunikationsutveckling?
Nu vet jag att en del hävdar att texten handlar om helt andra dolda budskap åt det mer intima hållet men jag tar mej friheten att tolka det som en spådom om att i framtiden kommer körsbärsplockning bli ett verktyg för att förhoppningsvis inte avslöja att kejsaren är fortsatt naken. Apropå intimitet.

SKR plockar endast de körsbär de vill ha. Syftet? Avgör själv, men i min värld är avsikten tydlig – man vill inte avslöja den i sammanhanget viktiga faktor som handlar om det egentliga antalet svar, den så kallade svarsfrekvensen. Man kommenterar inte bristen på svar som gör att man förstår att denna enkät blev ett misslyckande, en pink i havet, skrik i rymden eller liknande. Några pengar till förbättringar finns ju ändå inte så förbättringar kan man nog ändå se sej om i Värtan efter… Vilket patienterna redan vet och därför kanske inte riskerar att låta sej stigmatiseras ytterligare genom att bidra till ännu en sketen enkätundersökning?

Region Stockholm redovisar den låga svarsfrekvensen – men drar ändå slutsatser man inte kan dra

Region Stockholm presenterar också statistik från enkäten, möjligen något mer utförligt än SKR men även här haltar det.
12 789 patienter inom den psykiatriska öppen och slutenvården uppges ha besvarat enkäten men hur många är det antal som skulle ha kunnat svara? Hur många procent är 12 789?
Det fortsätter: ”Totalt har 10 189 patienter i den psykiatriska öppenvården för vuxna svarat på enkäten, svarsfrekvensen låg på 31 procent.” – Hmm, ligger djävulen i detaljerna?
Betyder 31% här av 10 189 eller av det totala antalet patienter i psykiatrisk öppenvård?
Det totala antalet redovisas ju inte. Är det meningen att läsarna ska uppleva sej korkade, ha en grad av dyskalkyli eller hur är det meningen att siffrorna ska kunna tolkas som nåt annat än bara siffror utan sammanhang?
Med risk för att verka långrandig fortsätter det utan helhetsperspektiv:
Totalt 2 135 patienter inom den öppna barn och ungdomspsykiatrin har svarat, svarsfrekvensen låg på knappt 24%.
I den psykiatriska slutenvården för vuxna har 221 patienter svarat på enkäten, 19%.
I slutenvården för barn och unga har 21 patienter svarat, cirka 33%. Slutsatsen blir:
”Resultaten inom slutenvården för barn och unga anses därför inte vara statistiskt underbyggda men ger ändå en indikation på hur patienterna upplever vården.”
Resultatet kan inte anses vara statistiskt underbyggt, men Region Stockholm plockar ändå de körsbär de vill ha.

Kejsaren är naken och serverar körsbär

Hur vore det om man även presenterade de frågor enkäten hade? Vad har framkommit som önskvärt av patienterna som ändå svarat? Kanske är det mer kvalitativt att redovisa vad som framkommer istället för att presentera siffror som ändå är undermåliga? Eller gills inte åsikter och behov under en viss procent? Vad har man i vår moderna tid av nudgingteknik* använt för att få patienterna motiverade att svara? Kanske har de fått en ask körsbär?

Tyvärr kära medborgare, det blev nitlott även denna gång. Kejsaren ÄR fortfarande naken medan våra skattepengar rinner rakt igenom för att de kämpar så med att hålla masken, fasaden, hävda att allt är bra, patienterna är så nöjda medan de fortsätter sin trall: ”Ska vi plocka körsbär i min trädgård, du och jag, wow wow wow, ta vad du vill ha…”

Skribent: Kim Valfridsson
070-797 20 29
info@equalsthlm.se

Drygt sju av tio patienter i Stockholm är nöjda med den psykiatriska öppenvården

Wikipedia: ”Ska vi plocka körsbär i min trädgård” framförd av Ann-Kristin Bärnsten vid den svenska melodifestivalen 1975.

*Nudging handlar om att få människor att bete sig på ett önskat sätt genom att förändra deras valsituation. Men utan att förbjuda eller ta bort några alternativ eller något som skulle kunna vara en kritisk beskrivning om de verkliga förutsättningar som drabbar patienterna.

Läs också…