Ekonomiskt bistånd – försörjningsstöd – socialbidrag
På denna sida tar vi upp allt som har med ekonomiskt bistånd att göra. Vi har information om alla vanligt förekommande kostnader som du kan beviljas bistånd för. Vi tar också upp socialtjänstens krav på dig som söker bistånd och vad som gäller i olika situationer.
Riktlinjerna som vi tar upp finns i Ekonomiskt bistånd, Handbok för socialtjänsten som Socialstyrelsen publicerade i december 2021. Equal har mycket erfarenhet av tvister med socialtjänsten. Vi tycker oss se att socialtjänsten har blivit snålare och inte beviljar bistånd i alla de situationer som handboken tar upp. Ofta går förvaltningsrätten på socialtjänstens linje. Bedömningarna har blivit hårdare och snålare.
Tiden tycks ha sprungit ifrån handboken i vissa stycken. Vi uppmanar ändå alla att både ansöka om bistånd enligt handboken, och att överklaga till förvaltningsrätten om du får ett nej från soc. Ibland anser domstolarna att soc ger omotiverade avslag och ändrar deras beslut.
Om du behöver ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)
Många kommuner har guider på sina hemsidor om vilka handlingar de kräver in för att bedöma om man har rätt till försörjningsstöd. Det brukar vara en rejäl lunta papper och handlingar de kräver in, så det är bra om du är ute i god tid, så att du slipper bli mer stressad än nödvändigt. En tumregel är att du borde ansöka om nästa månads försörjningsstöd runt mitten på månaden.
Ekonomiskt bistånd
Enligt Socialtjänstlagen 4 kap. 1 § har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Rätten till bistånd delas upp mellan försörjningsstöd och livsföring i övrigt.
Försörjningsstöd
Försörjningsstödet är indelat i kostnader för boende, riksnormen och skäliga kostnader utanför riksnormen.
Riksnormen bestäms av regeringen varje år och ska täcka följande utgifter: Livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidning och telefon.
Riksnormen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna enligt följande tabeller för år 2021.
Personliga kostnader vuxna, kronor per månad
| Ensamstående | 3490 kr |
|---|---|
| Sammanboende | 6300 kr |
Gemensamma hushållskostnader, kronor per månad
| Antal personer | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1130 kr | 1250 kr | 1580 kr | 1580 kr | 2060 kr | 2330 kr | 2510 kr |
Personliga kostnader per hemmavarande barn och skolungdom, kronor per månad
| Ålder | 0 | 1-2 | 3 | 4-6 | 7-10 | 11-14 | 15-18 | 19-20 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa | 2420 kr | 2700 kr | 2410 kr | 2700 kr | 3380 kr | 3890 kr | 4390 kr | 4430 kr |
Som skäliga kostnader utanför riksnormen räknas exempelvis boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, fackförening och A-kassa.
Särskilt om boende
| Storstockholm | Kr |
|---|---|
| 1-2 vuxna | 7 450 |
| 1-2 vuxna och 1 barn | 9 000 |
| 1-2 vuxna och 2 barn | 11 650 |
| 1-2 vuxna och fler än 2 barn | 11650 + 2650 per barn utöver 2 |
| Storgöteborg | |
| 1-2 vuxna | 6 850 |
| 1-2 vuxna och 1 barn | 8 125 |
| 1-2 vuxna och 2 barn | 9 950 |
| 1-2 vuxna och fler än 2 barn | 9950 + 1825 per barn utöver 2 |
| Stormalmö | |
| 1-2 vuxna | 7 075 |
| 1-2 vuxna och 1 barn | 9 000 |
| 1-2 vuxna och 2 barn | 10 750 |
| 1-2 vuxna och fler än 2 barn | 10750 + 1750 per barn utöver 2 |
| Kommuner med fler än 75 000 | |
| 1-2 vuxna 5900 | 6 575 |
| 1-2 vuxna och 1 barn | 8 000 |
| 1-2 vuxna och 2 barn | 10 100 |
| 1-2 vuxna och fler än 2 barn | 10100 + 2100 per barn utöver 2 |
| Övriga kommuner | |
| 1-2 vuxna | 5 650 |
| 1-2 vuxna och 1 barn | 7 125 |
| 1-2 vuxna och 2 barn | 8 925 |
| 1-2 vuxna och fler än 2 barn | 8925 + 1800 per barn utöver 2 |
Riksnormen har inte följt de allmänna inkomsterna
Storleken på riksnormen fastställs årligen av regeringen med utgångspunkt från underlag som tas fram av Konsumentverket. I underlaget görs en uppräkning baserad på kostnadsutvecklingen för de utgiftsslag som ingår i normen. Vid ett antal tillfällen har dock regeringen valt att frångå Konsumentverkets förslag vilket generellt sett inneburit att normen blivit lägre än om rekommendationerna hade följts (Socialdepartementet 2008).
Konsekvensen av detta är, förutsatt att de poster som ingår i normen är konstanta, att mottagarna av ekonomiskt bistånd kompenseras för kostnadsförändringar på viktiga områden, men inte omfattas av allmänna standardökningar därutöver. För att säkra en följsamhet till det senare hade ett möjligt alternativ varit att låta normnivåerna följa utvecklingen av disponibla inkomster. Så har emellertid aldrig skett under den tid Socialtjänstlagen funnits.
Under 1985 uppgick normen för ett ensamstående med två barn, ett och fyra år, till 4 270 kronor i månaden, under 2014 var motsvarande belopp 8 220 kronor (4 029 kronor i 1985 års penning-värde). Om normen hade följt de disponibla inkomsternas utveckling hade summan för 2014 istället varit 15 150 kronor. Här tar vi dock inte hänsyn till de förändringar av normkonstruktionen som genomfördes 1997 och 1998. Räknar vi in den reduktion som skedde i samband med dessa omläggningar skulle en inkomstbunden norm för 2014 istället landa på cirka 13 700 kronor.
I komparativa studier har man också visat att avståndet mellan gällande normer och allmän inkomstutveckling har ökat mer i Sverige än i övriga Norden och ett flertal andra europeiska länder under perioden 1990–2007 (Åke Bergmark, Ekonomiskt bistånd: försörjningsvillkor och marginalisering – ett hinder för jämlik hälsa?).
Livsföring i övrigt
I begreppet livsföring i övrigt ingår allt annat bistånd som den enskilde kan behöva för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Det handlar ofta om ekonomiskt stöd men kan också innebära annat stöd, eller vård och behandlingsinsatser.
Livsföring i övrigt delas upp mellan Ekonomiska behov utöver försörjningen och Andra behov
Ekonomiska behov utöver försörjningen är exempelvis hälso- och sjukvård, tandvård, glasögon, spädbarnsutrustning, flytt och begravning.
Andra behov är exempelvis vård och behandling, hemtjänst, och särskilt boende.
Skälig levnadsnivå
Biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå, enligt 4 kap. 1 § SoL. Varken lagtexten eller lagens förarbeten definierar begreppet skälig levnadsnivå närmare. Vad som avses med skälig levnadsnivå bedömas bland annat med utgångspunkt i den tid och de förhållanden under vilka den hjälpbehövande lever.
Vad som är skälig levnadsnivå ska alltså knytas till enskilda personers behov. Vad som är skälig levnadsnivå i ett fall behöver inte vara det i ett annat, eftersom behoven skiftar mellan personer och över tid. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden beräkna dessa riksnormen till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna riksnormen till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.
Försörjningsstöd för makar, registrerade partner och sambor
Utgångspunkten är att alla inkomster och tillgångar räknas som gemensamma för makar, registrerade partner och sambor. Normalt ska den ena parten inte kunna få bistånd för egen del utan att den andres inkomster eller tillgångar beaktas.
Makar och registrerade partners är nämligen efter förmåga skyldiga att bidra till det underhåll som behövs för att täcka bådas (och eventuella minderåriga barns) behov.
Försörjningsstöd för makar vid våld i nära relationer
Om en person som utsätts för våld eller andra övergrepp ansöker om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten kan man i första hand försöka hjälpa henne eller honom att få ut pengar från den andra parten. Då kan personen som utsätts för våld eller andra övergrepp beviljas bistånd i väntan på att den andra parten bidrar med sin inkomst eller uppfyller de krav som nämnden ställer på honom eller henne.
Om den andra parten vägrar att skjuta till pengar måste socialtjänsten göra en bedömning i det enskilda fallet. I vissa fall är det lämpligt att betrakta de gemensamma inkomsterna eller tillgångarna som fiktiva, om den biståndssökande inte kan förfoga över dem eller på annat sätt få tillgång till dem.
Försörjningsstöd vid missbruk/beroende – inga krav på att du är nykter
När det gäller personer som på grund av allvarligt missbruk inte bedöms kunna försörja sig själva ska socialtjänsten i första hand erbjuda hjälp mot missbruket. Om du får försörjningsstöd samtidigt som du har ett missbruk eller beroende kan inte socialtjänsten kräva att du ska vara nykter för att få försörjningsstöd.
I domen RÅ 2009 ref. 103 ville socialtjänsten inte ge försörjningsstöd till en långvarigt alkoholmissbrukande man eftersom han vid flera tillfällen avvisat behandling. Domstolen konstaterade att ”socialtjänsten inte kan vägra en missbrukare försörjningsstöd av det skälet att han eller hon inte vill godta, eller inte fullföljer, viss planering eller vissa insatser som har till huvudsakligt syfte att rehabilitera honom eller henne från missbruket”.
I erbjudanden om behandling ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande, enligt lagstiftaren. Om du ansöker om en viss behandlingsform ska därför inte socialtjänsten neka dig den behandlingsformen utan att ha väldigt tungt vägande skäl. Att insatsen du ber om är dyrare, eller att landstinget inte har avtal med behandlingshemmet du vill till, kan spela in i bedömningen, men vad du är mest motiverad till är faktiskt viktigast.
Rättsfallet HFD 2013 ref. 39 handlade om en kvinna med långvarigt alkoholberoende som ansökt om vistelse vid behandlingshem. Socialtjänsten gav avslag med hänvisning till att öppenvårdsbehandling vore mindre kostsamt. Högsta förvaltningsdomstolen förklarade kvinnan berättigad till vård på behandlingshem eftersom tidigare öppenvårdsbehandlingar inte lett till önskat resultat och eftersom det är av stor vikt av att den hjälpbehövande är motiverad att genomföra insatt behandling.
Rätt att flytta när du får försörjningsstöd
Det finns inga formella hinder mot att du får flytta om du får försörjningsstöd. Men praktiskt sett behöver inte den nya kommunen bevilja dig försörjningsstöd. Kommuner tar helst inte emot personer som får försörjningsstöd eftersom det innebär nya kostnader. Eventuellt kan de säga att du tillhör din gamla kommun och endast ge dig pengar till en tågbiljett tillbaka till din gamla kommun. Du kan överklaga deras beslut och i sådant fall bedömer domstolen bland annat din anknytning till den nya kommunen.
Tandvård
Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för nödvändig tandvård.
Till sådan tandvård räknas förebyggande åtgärder mot karies och tandlossning, som fluorbehandling, kostutredning och behandling hos tandhygienist. I vissa fall kan även bettskena vara motiverad. Socialtjänstens bedömning bör utgå ifrån behandlande tandläkares val av åtgärd och vad denne anser vara nödvändig tandvård. En annan faktor som socialtjänsten tar med i beräkningen är om biståndsbehovet beräknas bli kort- eller långvarigt.
Förutom rent medicinska aspekter bör socialnämnden beakta de sociala konsekvenser som kan uppstå vid utebliven tandvård. Det kan gälla särskilt för personer som ska söka arbete, till exempel.
Om behandlingskostnaderna är höga eller om det finns olika behandlingsalternativ kan socialtjänsten anlita en tandläkarkonsult.
Om behovet av tandvård är akut, bör socialnämnden inte ställa krav på att den enskilde ansöker om ekonomiskt bistånd före behandlingen.
Det är viktigt att du inte genomför tandvården innan du fått det beviljat, om behovet av tandvård inte är akut. Högsta Förvaltningsdomstolen har i HFD 2019 not. 17 slagit fast att ”om en person innan eller i omedelbar anslutning till ansökningstillfället har sörjt för det aktuella behovet, exempelvis genomgått en behandling eller införskaffat en viss sak, är det behovet redan tillgodosett i socialtjänstlagens mening.” Alltså betyder det att om du får behandlingen före du får bistånd beviljat finns det i lagens mening inget behov kvar.
Ekonomiskt bistånd för internet i hemmet
Högsta Förvaltningsdomstolen har i HFD 2017 ref. 23 slagit fast att ekonomiskt bistånd kan ges till kostnader för internet inom ramen för bistånd för den enskildes livsföring i övrigt. En individuell bedömning ska göras i varje enskilt fall, och biståndet kan endast ges till den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt.
Högsta Förvaltningsdomstolen skrev i ovan nämnda rättsfall att internetanvändning har kommit att bli ett normalt förekommande och väsentligt inslag i enskildas liv. Myndigheter och andra samhällsaktörer, t.ex. skolor, banker och arbetsgivare, förutsätter också i allt högre grad att enskilda har tillgång till internet. För enskilda finns det därför som regel ett klart behov av tillgång till internet i hemmet för att man effektivt ska kunna ta del i samhällslivet. Detta gäller inte minst i ärenden av mer integritetskänslig natur som det inte är lämpligt att utföra på datorer med internetuppkoppling på offentliga platser.
Mot denna bakgrund bör det finnas begränsat utrymme att anse att någon är tillförsäkrad en skälig levnadsnivå även utan tillgång till internet i hemmet.
Om du äger (andel av) bil, bostadsrätt eller fastighet
Som regel gäller att du ska göra allt du kan för att försörja dig själv. Ekonomiskt bistånd ska vara en sista utväg.
Det innebär att du i första hand ska arbeta eller få annan ersättning (t.ex. sjukersättning eller a-kassa), men också att du är skyldig att minimera dina utgifter och sälja tillgångar som du har och som du inte behöver för att ha en skälig levnadsnivå.
Om du behöver tillgångarna kan du i allmänhet behålla dem. Om du exempelvis har en billig bil som du behöver för att det inte finns kollektivtrafik där du bor, kan du sannolikt behålla den. Om det är en dyr bil kan socialtjänsten däremot be dig ersätta den med en billigare och bränslesnålare för att få loss pengar.
Om du äger en andel i en fastighet eller bostadsrätt blir det mer komplicerat. Socialtjänsten kan kräva att du säljer din andel eller att du stämmer andra delägare för att få till en tvångsförsäljning av hela fastigheten/bostadsrätten. Möjligheten att stämma för tvångsförsäljning finns dock bara om inte annat är avtalat mellan delägarna eller genom testamente (se domen från Kammarrätten i Uppsala i mål 2127-11, meddelad 2010-09-21, samt Högsta domstolens dom i mål NJA 2004 s. 14).
Om du ger bort tillgångar kommer socialtjänsten att räkna det som att du inte har planerat för din försörjning. Då är det sannolikt att du inte får försörjningsstöd på ett tag. Det är dock endast under speciella omständigheter som det kan komma ifråga att beakta redan förbrukade medel under längre tid än tre månader (jfr RÅ 1997 ref. 2 och HFD 2017 ref. 51).
Krav på dig som mottagare av försörjningsstöd – att följa planeringen
För att ha rätt till bistånd ska du i första hand göra det du kan för att klara din försörjning själv.
Vid varje bedömning ska socialtjänsten utgå från just dina förutsättningar. Kraven som ställs ska alltid vara relevanta för dig, och ge dig bättre chanser att klara dig utan försörjningsstöd i framtiden. När du och din handläggare har kommit överens om en planering har du också en skyldighet att följa den. Om du inte gör det, är risken stor att ditt försörjningsstöd dras in eller minskas. Därför är det bra om du försöker vara aktiv i utformandet av planeringen, så gott det går. Fundera över vad du tror skulle fungera bäst och prata med din handläggare om det, så handläggaren har något att utgå ifrån.
Om du till exempel har fått försörjningsstöd ett tag och inte har kunnat erbjudas en lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, kanske du erbjuds praktik eller något annat som socialtjänsten tror kan förbättra dina chanser att försörja dig själv. Försörjningsstödet kan avslås eller minskas om du får ett sådant erbjudande och uteblir utan godtagbart skäl. Det allra bästa är därför om insatsen är något som går i linje med det du själv vill och som du tror kan hjälpa dig vidare.
Om du inte får hjälp eller är missnöjd med hjälpen du får
Du kan ringa till oss på Equal om du inte får hjälp eller är missnöjd med hjälpen du får. Vi jobbar bla som sociala ombud och hjälper dig med myndighetskontakter. Vi kan, om du bor i Stockholmsområdet, också följa med dig på möten med socialtjänsten om du behöver det stödet.
Mejl: info@equalsthlm.se
Telefon: 070-7972029
