Bostad vid hemlöshet

Här berättar vi övergripande om vad som gäller om du är hemlös. Vi reder ut vad du har rätt till enligt Socialtjänstlagen (SoL), och vem som tillhör en särskild utsatt grupp. Vi tar upp den hjälp du har rätt till om du är utsatt för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck. Och akut bistånd om du står utan tak över huvudet. Slutligen berättar vi om att socialtjänsten inte har rätt att kräva att du ska flytta för att behålla ditt försörjningsstöd.

Om hemlöshet

Hemlöshet är ett växande problem i Sverige. Det finns färre och färre kommunala bostadsbolag med rimliga hyror efter all utförsäljning som har skett under de senaste årtiondena och efter det att många bostäder rivits i kommunerna när det under perioden inte funnits tillräckligt med hyresgäster . Bristen på bostäder slår extra hårt mot de akut hemlösa. I hela landet ökar antalet personer som sover på härbärgen, i offentliga lokaler och utomhus. Drygt 33 000 personer lever i hemlöshet i Sverige, enligt siffror från Socialstyrelsen.

Trots det stora problemet med hemlöshet har knappt var femte kommun ett strukturerat arbete mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Endast 19 procent av landets kommuner och stadsdelar – 55 stycken – har en aktuell övergripande plan mot hemlöshet.

Det skiljer sig åt mycket mellan kommuner om vilket slags stöd de ger till hemlösa. I merparten av Sveriges kommuner saknas akutboenden (härbärge). Det är främst vissa större kommuner som har akutboenden. I andra kommuner är det upp till individen att lösa sitt boende själv. Man ska ordna ett boende själv och sen visa upp andrahandskontrakt, inneboendekontrakt osv för socialtjänsten i sin kommun.

Socialtjänstlagen ger inte bostadslösa en allmän rätt att få en bostad av socialtjänsten. Enligt praxis från Högsta förvaltningsdomstolen ska två kriterier vara uppfyllda för att du ska ha rätt till ett stadigvarande (= permanent) självständigt boende. Du ska vara helt bostadslös och du ska ha speciella svårigheter att på egen hand skaffa en bostad. Det är inte tillräckligt att du har allmänna svårigheter, till exempel att det är bostadsbrist i Stockholm. Utan det ska vara fråga om sådana speciella svårigheter som följer av att du tillhör en socialt utsatt grupp.

Med socialt utsatta grupper menas personer med ett missbruk eller med en funktionsnedsättning som gör det svårt att skaffa sig en bostad på egen hand.

De allra flesta barnfamiljer som söker socialtjänstens bistånd till boende tillhör inte sådana särskilt utsatta grupper som enligt rättspraxis har rätt en egen permanent bostad. Detta eftersom föräldrarna eller föräldern inte tillhör en socialt utsatt grupp. Utifrån ett barnrättsperspektiv ska socialtjänsten dock ta särskilda hänsyn i ärenden som rör barnfamiljer som lever i eller som riskerar att hamna i osäkra boendeförhållanden.

Sedan januari 2020 gäller också Barnkonventionen i Sverige. Enligt 27 artikeln har barn rätt till skälig levnadsstandard, till exempel bostad, kläder och mat. Tyvärr verkar inte Barnkonventionen tillämpas i svenska domstolar. Equal försökte hjälpa en ensamstående mamma med tre barn som skulle vräkas från en av Stockholms träningslägenheter. Stadsdelsförvaltningen fattade beslut om att vräka familjen och vi överklagade till Kammarrätten och hänvisade till Barnkonventionen. Kammarrätten tog inte ens upp målet, så vi kan tyvärr endast konstatera att det inte verkar gå att hänvisa till barns behov av en bostad i enlighet med Barnkonventionen.

 

Om du är utsatt för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck ska du främst få plats på ett skyddat boende. På ett skyddat boende får du normalt bo under några månader. Du ska få hjälp med att söka ett permanent boende men om du inte gör det kan socialtjänsten välja att avsluta insatsen utan att du hittat ett boende.

I Socialstyrelsens Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer står följande (s. 108):

”För den som är eller har varit utsatt för våld i nära relation är det många gånger nödvändigt att för en tid lämna sin bostad för att söka skydd. I vissa fall är det inte möjligt för en våldsutsatt person att fortsätta att bo i den tidigare bostaden, bo kvar i den egna kommunen eller stadsdelen. Efter en tid av tillfälligt boende i en jourlägenhet eller ett skyddat boende kan det därför uppstå behov av hjälp med att skaffa en ny permanent bostad åt den våldsutsatta och eventuella barn. Beroende på situationen på bostadsmarknaden och tillgång till lediga lägenheter kan det i sådana situationer vara av största vikt att socialnämnden är flexibel i förhållande till vad som räknas som godtagbara boendekostnader.”

Om du är utsatt för våld eller andra övergrepp har du rätt att ansöka om insatser i en annan kommun som du behöver flytta till. En ansökan ska behandlas som om du var bosatt i inflyttningskommunen Behovet att flytta ska vara styrt av din utsatta situation, och även behovet av insatser ska följa av situationen. Vilka personer som ska anses ha behov av att flytta på grund av våld eller andra övergrepp får avgöras i varje enskilt fall utifrån den enskildes situation, men omfattar i vart fall den som har skyddade personuppgifter. Socialtjänsten i inflyttningskommunen ska göra en bedömning och beakta de omständigheter som föreligger i ditt fall, t.ex. om du lever med skyddad identitet eller skyddas av besöksförbud (Prop. 2010/11:49 s. 88 f).

Trots att du har rätt att ansöka är det många som inte beviljas hjälp av inflyttningskommunen. Alla socialtjänster försöker slå ifrån sig och vill inte ta på sig nya kostnader. Om du får ett nej kan du överklaga. Domstolen bedömer bland annat din anknytning till den nya kommunen, lämpligheten i att flytta till en ny ort.

Om du inte kan ordna en bostad på egen hand kan du alltså ansöka om hjälp med bostad hos inflyttningskommunen. Det finns dock ingen absolut rätt till att få hjälp med en bostad, och i en eventuell domstolsförhandling kommer de att besluta om du behöver en bostad för att uppnå en skälig levnadsnivå.

Ett annat sätt att byta kommun är genom att din gamla kommun (din bosättningskommun) ansöker om överflyttning till en ny kommun (inflyttningskommunen). Men samma förhållande gäller här som ovan, dvs inflyttningskommunen behöver inte godkänna det. Om du byter kommun betalar din gamla kommun en hyra men det är alltså inte säkert att den nya kommunen betalar försörjningsstöd.

Det finns ett par nätverk ”Kompotten” och ”Boendekedjan” där kommuner samarbetar för att våldsutsatta ska få byta kommun. De fungerar ungefär så att de byter våldsutsatta mellan sig. Kompotten är ett nationellt samarbete. Exakt vilka kommuner som ingår i dessa nätverk är hemligt men det finns ganska många deltagande kommuner runt om i landet. Stockholm är däremot inte med i Kompotten.

De flesta kommunerna i nätverket har cirka ett ärende in och ett ut per år. De får dock fler förfrågningar som de tackar nej till för att det inte är möjligt att ta emot personen eller att flytten sedan inte blir av.

Medan rätten till bistånd till stadigvarande bostad enligt rättspraxis endast omfattar personer som hör till särskilt utsatta grupper gäller rätten till akut bistånd alla personer som bor eller vistas i en kommun som står utan tak över huvudet och som inte själva kan tillgodose sitt behov.

Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 1990 ref 119 uttryckt att: ”I sådana fall, där den biståndssökande står helt utan tak över huvudet och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, är socialnämnden skyldig att ordna logi. Detta kan innebära att socialnämnden försäkrar sig om att den enskilde verkligen blir inhyst någonstans och/eller bistår med kostnaden.”

Trots dessa skrivningar är vår erfarenhet dessvärre att det är relativt vanligt att socialtjänsten väljer att ligga på ganska hårt för att driva ut kvinnor från skyddade boenden om de väl bestämt sig. 

 

Det finns inget krav på att kommuner ska arbeta vräkningsförebyggande. Men flera kommuner väljer ändå att göra det eftersom att bli vräkt får ofta stora negativa konsekvenser. Det leder många gånger till hemlöshet och till att de drabbade kan bli utestängda från bostadsmarknaden. Vräkningar kostar mycket i personligt lidande och dessutom i samhällskostnader. Kronofogden har i samarbete med länsstyrelserna i Västernorrland, Norrbotten och Västerbotten tagit fram ett stöd till bostadsföretag och kommuner som visar hur de kan arbeta vräkningsförebyggande.

En del av det vräkningsförebyggande arbetet består av budget-och skuldrådgivning/sanering. Socialtjänsten kan också ha samarbeten med allmännyttiga bostadsbolag och uppmärksammas direkt när någon är sen med sin hyra.

Under senare år har media rapporterat om att personer som får försörjningsstöd har tvingats flytta för att behålla försörjningsstödet. Statskontoret skrev en rapport om företeelsen i år. Det är fyra grupper som drabbas: nyanlända, personer med missbruk eller andra sociala problem, strukturellt hemlösa (personer som inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden men som inte behöver annat stöd än hjälp med ett boende) och personer i behov av skyddat boende.

Statskontoret slår fast att kommunerna bryter mot lagen när de tvingar mottagare av ekonomiskt bistånd att söka bostäder utanför den egna kommunen. Socialtjänsten kan alltså inte tvinga dig att flytta eller dra in ditt försörjningsstöd om du vägrar. Detta har Högsta Förvaltningsdomstolen sagt i en dom.

Bostäderna som personerna hamnar i är inte sällan belägna utanför tätorten, med sämre kommunikationer och längre till skola och annan samhällsservice. Möjligheten att få ett arbete är också ofta begränsad vilket leder till sämre möjligheter att etablera sig i samhället. Få av dem som tvingas flytta har körkort och bil.

Om du inte får hjälp eller är missnöjd med hjälpen du får

Du kan ringa till oss på Equal om du inte får hjälp eller är missnöjd med hjälpen du får. Vi jobbar bla som sociala ombud och hjälper dig med myndighetskontakter. Vi kan också följa med dig på möten med socialtjänsten om du behöver det stödet.

Mejl: info@equalsthlm.se
Telefon: 070-7972029

 

Denna tjänst tillhandahålls av föreningen Equal -för ett jämlikt Stockholm.
Saknar du något som du tror skulle passa in på dessa sidor hör av dig till oss info(@)equalsthlm.se