Antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag minskade med 3,6 procent år 2017. Det totala antalet var 768 740 helårspersoner, vilket motsvarar 13,3 procent av befolkningen. Det är stora skillnader mellan olika delar i landet. Andelen var lägst i pendlingskommuner nära en storstad, 9,9 procent och högst i landsbygdskommuner, 16,8 procent.

SCB redovisar årligen statistik över antalet helårspersoner i åldrarna 20–64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag, vilket innefattar sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt ekonomiskt bistånd. Personer med etableringsersättning ingår endast om de deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Helårsekvivalenter

För att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar beräknas så kallade helårsekvivalenter. Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.

Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i åldrarna 20–64 som försörjs med sociala ersättningar och bidrag*, 1990–2017

Graf: helårsekvivalenter i åldrarna 20–64

*) Sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd.

Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt under början av 1990-talet. Antalet steg med nästan 60 procent mellan åren 1990 och 1994. Sedan dess har antalet stadigt minskat och var 2017 nere på nästan samma nivå som 1990. Mellan 2016 och 2017 minskade antalet för alla ersättningsformerna förutom arbetsmarknadsåtgärder som i stort sett var oförändrad.

Sjuk- och aktivitetsersättning, som är den största ersättningsformen och står för cirka 35 procent av det totala antalet helårsekvivalenter, har minskat sedan 2006. År 2017 minskade de med 4,1 procent, för att hamna på den lägsta nivån sedan antalet helårsekvivalenter började redovisas 1990.

Antalet med sjukpenning har stigit kraftigt varje år sedan 2010. Denna trend bröts 2017, då antalet minskade med 6,1 procent.

Stora regionala skillnader

Andelen helårsekvivalenter som försörjs med sociala ersättningar och bidrag fördelar sig inte lika över hela riket. Av befolkningen, 20–64 år, var andelen som lägst i Stockholms län på 10,0 procent och som högst i Gävleborgs län på 18,2 procent. Mellan 2016 och 2017 minskade andelen helårsekvivalenter i alla län. På kommunal nivå är skillnaderna ännu större. Andelen helårsekvivalenter år 2017 var som lägst i Danderyd på 5,3 procent och som högst i Filipstad på 23,4 procent.


De tio kommuner med lägst respektive högst andel helårsekvivalenter

Lägst andel
Danderyd
Lomma
Lidingö
Täby
Vaxholm
Solna
Knivsta
Vellinge
Ekerö
Nacka

Procent
5,3
6,3
6,3
6,4
6,6
7,0
7,2
7,3
7,4
7,7

Högst andel
Motala
Säffle
Kramfors
Ljusnarsberg
Gullspång
Bollnäs
Ockelbo
Söderhamn
Haparanda
Filipstad

Procent
20,2
20,2
20,2
20,5
20,5
20,7
21,6
21,8
23,3
23,4


Equal kommenterar:
Ta en titt i tabellen ovan. Till vänster ser ni de rikaste kommunerna i landet där befolkningen till hög del består av välutbildad över- och medelklass. Till höger i tabellen ser ni kommuner som i hög grad består av lågutbildad arbetarklass.
Glöm inte den gamla sanningen: Det är bättre för både hälsa och ekonomi att vara rik, smart och vacker, än fattig, dum och ful. Frågan är bara varför vi alla ska subventionera de rikas städhjälp, barnvakt och lyxrenoveringar?

Källa: SCB

Tillbaka till Bidrag vs Avdrag