Skulle få ny medicin – blev av med vården

Skulle få ny medicin – blev av med vården
”Jag ska göra det här lätt för dig. Jag förstår att det inte är aktuellt att sätta in några CS-medel på mig” Foto: vladimirfloyd

Förra året vid den här tiden berättade vi om Sonny som efter en kvarts möte med en läkare fick en ny diagnos, anklagades för att vara simulant i jakt på tabletter och sedan skrevs ut från psykiatrin. Nu har läkaren, Nadia Lord, gjort samma sak igen, mot en annan patient. Den här gången hävdar hon att en patient som redan var sjukskriven – kom med ”dold agenda” för att bli sjukskriven.

Björn är 60 år. Han har en lång historia av sjukskrivningar och kontakter med psykiatrin bakom sig. Under lång tid förstod han inte var hans utmattningsdepression kom ifrån men när tiden har gått har han alltmer fått situationen klar för sig:
– Jag har inte alltid så lätt att hantera den ”vanliga världen” eftersom jag har Aspergers syndrom.  Det gör att mina kontakter med människor ibland blir lite komplicerade. Först kom de fram till att jag hade ADHD men till slut kom man fram till att min ADHD döljer min Asperger. Jag blev diagnosticerad för tio – femton år sedan. Sedan dess har jag kämpat med att försöka komma tillbaka till ett liv i arbete. Men det behöver inte vara större problem än att jag får en chef jag inte kan kommunicera med så är det kört för mig.

Vill tillbaka i arbete

– Jag har kämpat ganska mycket med att komma tillbaka. För att det fortsättningsvis skall fungera på min arbetsplats behöver jag må så bra som möjligt och därför tänkte jag att medicin mot ADHD:n kanske vore bra för mig. Jag sökte kontakt med ADHD-mottagningen 1 på S:t Eriksplan och de satt in några mediciner som inte fungerade. Innan de skulle gå vidare med centralstimulerande medel ville de kolla mitt blodtryck och det gjorde de. Sen fick jag en stroke och ganska många kroppsfunktioner blev nedsatta av den. Naturligtvis blev jag sjukskriven och håller på och återhämtar mig. Mitt i det här blev jag kallad till ADHD-mottagningen. Min förra läkare hade slutat och nu skulle jag möta en ny som hette Nadia Lord.
– Jag visste ju att det var kört med centralstimulerande medel när man haft en stroke så jag stegade in och sa det: ” Jag ska göra det här lätt för dig. Jag förstår att det inte är aktuellt att sätta in några CS-medel på mig”.

Ville sparka ut honom

-Hon tittade på mig och började korsförhöra mig istället för att samtala med mig. Hon frågade om min barndom – sådana frågor man ställer vid en diagnosticering. Hon frågade vad jag ville, jag svarade: ”Jag vill se om det finns möjligheter för mig att må bättre”. Hon tolkade det som att jag ville ha saker, sjukskrivning bland annat men jag var ju redan sjukskriven på grund av min stroke så det är ju befängt.

-Mötet kanske pågick i en halvtimme. Jag förstod inte vart hon var på väg och i den situationen fungerar inte jag som Aspergare särskilt bra. Jag sa rakt ut att det kändes som att hon ville sparka ut mig därifrån. ” Ja, lite grann så är det väl”, svarade hon.

Valde att gå därifrån

-Sen berättade hon att människor i min ålder som har ADHD inte har några problem som man behöver medicinera för vid min ålder så har man redan hittat strategier. Hon ifrågasatte redan där min Aspergerdiagnos. Jag berättade för henne att jag haft en utmattningsdepression… Då berättade hon att den diagnosen bara finns i Sverige och att man inte kan ha en depression under så lång tid som jag haft min.

-Det blev kaos för mig. Jag sa till henne att jag upplevde att hon saknade empati och sedan gick jag ut med helt oförrättat ärende och hon gick inte vidare med det jag var där för. Jag har inte fått reda på resultatet av blodtrycksmätningen. Jag har inte fått någon annan form medicinering.
-Jag känner mig förnedrad, utan skyddssystem. Fullständigt i limbo. Jag hade några ångestfyllda dagar efteråt när alla mina symtom, ångest och depression verkligen brände på. Jag kände mig, jag brukar inte använda det ordet för jag gillar det inte, men jag kände mig kränkt. Det var verkligen så jag kände.

Journalerna bekräftar bilden

-Sedan tog det hundra år innan journalerna kom in. Det som stod i dem bekräftar uppfattningen jag hade om henne och om mötet.

Ur journalen under rubriken: Aktuellt
(- – -) Sedan senaste årsbesöket bedömts deprimerad utifrån skattningsformulär. Insattes på Voxra. Stå på dosen 150 mg, 2 tabletter, utan någon påvisbar effekt. Frågar efter stöd för att må bra med dold agenda att vara sjukskriven. (- – -)

Ur journalen under rubriken: Sammanfattande bedömning
”60-årig man med påstådd neuropsykiatrisk utredning runt 2005-2006 med initialt diagnosen adhd. Vid fördjupad bedömning erhöll patienten även Aspergerdiagnos. Svårt att se bilden av sistnämnda diagnostiska kriterier utifrån dagens session. Inkommer idag för diskussion av insättning av centralstimulantiabehandling. Detta är inte aktuellt då patienten har drabbats av stroke för en vecka sedan. Påstår sig mått dåligt efter stroken, undrar om sjukskrivnings möjligheter. Utifrån dagens kliniska bild inga depressiva markörer förutom sekundär vinst av ss. Vid förklaring utifrån senast blir patienten missnöjd med bedömningen och uttalar sig och säger att undertecknad är empatilös. Reser sig från stolen och går ut från rummet.”

Ur journalen under rubriken: Planering
”Patienten och undertecknad har ej kommit överens om aktuellt stöd från härvarande mottagning där patienten efterfrågar sjukskrivning under Dgs/tillstånd utmattningstillstånd. Hänvisas till husläkare för första linjens psykiatri utifrån senast.(- – – ).”

Har givit upp

-Jag hade just påbörjat ett nytt arbete. Så fick jag en käftsmäll med stroken och sedan ytterligare en av henne. Nu har jag har givit upp. Jag orkar inte kämpa längre. Jag går i förtidspension. Det är kostbart i längden men vad är mina val?

-Det är inte det att jag saknar förståelse för att vården inte kan göra allting. Jag tänker på patientsäkerheten för andra. Människor ska inte behöva råka ut för en sån här läkare. – Det kändes som om hon redan hade fattat ett beslut innan hon hade träffat mig och inte var intresserad av vad jag sade eller mig som person. Och helt fel kan jag inte ha eftersom hennes journalanteckningar innehåller rena faktafel.

-Det här ställer till stora konsekvenser för mig men det blir stora kostnader för samhället också. Det kostar pengar när människor inte får vård de behöver och därmed inte kommer i arbete. Björn har anmält det som inträffat till patientnämnden men inte fått något svar därifrån ännu. Han har också tillskrivit ledningen för Norra Stockholms Psykiatri i ärendet. Därifrån har han inte heller fått svar ännu.

Per Sternbeck
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Läs också…
15 minuters läkarbesök gav Sonny diagnosen ”antisocial personlighetsstörning” och stängde honom ute från Stockholms psykiatri
Sonny fick vård igen