Socialstyrelsen har nyligen släppt sin årliga rapport – Förekomst av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Den visar att många barn och unga vuxna har psykisk ohälsa, trots ett möjligt trendbrott, och att många använder antidepressiva. Färre som bor i områden med socioekonomiska utmaningar får vård för psykisk ohälsa, trots att fler uppvisar allvarlig psykisk ohälsa.
Socialstyrelsen skriver: ”Bland unga vuxna skedde en liten minskning av nya fall, de som för första gången insjuknar med psykisk ohälsa. En minskning vore ett trendbrott i jämförelse med tidigare år. Motsvarande minskning fanns inte bland barn.” Under lång tid har myndigheten rapporterat att psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga vuxna.
Socialstyrelsen kartlägger psykisk ohälsa och jämför också mellan socioekonomiska områden
Kartläggningen har gjorts på både nya fall av psykisk ohälsa, och befintligt fall med psykisk ohälsa. Dessutom har Socialstyrelsen jämfört psykisk ohälsa i områden med olika socioekonomiska utmaningar och förutsättningar. Andelen barn som fick psykiatrisk vård för första gången ökade något 2023, medan andelen unga vuxna minskade något. Totalt sett fick ca: 12 % av barn (både flickor och pojkar) psykiatrisk vård 2023. Bland unga vuxna fick ca: 20 % kvinnor och 12 % män psykiatrisk vård 2023.
Andelen totalt bland pojkar och flickor som hade uttag av något antidepressivt läkemedel under 2023 var två respektive fyra procent. Bland unga män och kvinnor var motsvarande andelar fem respektive 13 procent. 2023 var det något färre unga vuxna som påbörjade medicinering.
Färre som bor i områden med socioekonomiska utmaningar får vård för psykisk ohälsa trots att det borde vara fler
Socialstyrelsen skriver: ”I områden med socioekonomiska utmaningar är andelen barn och unga vuxna som får vård för psykisk ohälsa lägst i jämförelse med områden med bättre socioekonomiska förutsättningar.”
Socialstyrelsen fortsätter: ”Samtidigt är förekomsten av psykiatrisk tvångsvård, självskada och suicid högst eller högre i områdena som har sämre socioekonomiska förutsättningar än i områden med goda förutsättningar. Barn och unga vuxna i områden med socioekonomiska utmaningar har därtill en särskilt sårbar situation när det gäller att drabbas av våld eller sexuella övergrepp.”
Vård och behandling ges inte i ett tidigt skede i områden med socioekonomiska utmaningar
Att allvarlig psykisk ohälsa är högre i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar kan tyda på att vård och behandling inte har ägt rum i ett tidigare skede med följd att sjukdomsförloppet har förvärrats, enligt Socialstyrelsen. Myndigheten anser att detta måste uppmärksammas och att försök måste göras för att nå unga som mår dåligt i områden med socioekonomiska utmaningar. Men att detta också pekar på problem som angår hela samhället, och inte endast hälso- och sjukvården.
Sverige – ett jämlikt land på pappret
Sverige berömmer sig ofta av att vara ett av världens mest jämlika länder. Och det stämmer, särskilt om man tittar på hur lagarna är formulerade. I hälso- och sjukvårdslagen står: ”Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.”
Om man tittar på hur olika myndigheter efterlever alla dessa vackra lagtexter blir resultatet annorlunda, närmare bestämt precis så solkigt och skitigt som Socialstyrelsen beskriver det i sin rapport, om än med andra ord. Och de granskningsmyndigheter som är satta att vakta att myndigheter och samhällsinstanser efterlever lagar vet precis hur det ser ut, har medel för att bestraffa detta oönskade beteende (?) men väljer att inte göra det. Och så fortsätter det precis som det alltid har gjort.
Skribent Dennis Aberos
070-797 20 29
info@equalsthlm.se
Fakta: Kriterier för psykisk ohälsa
Socialstyrelsen använder följande kriterier för att mäta psykisk ohälsa:
a) Minst ett läkarbesök inom specialiserad vård där åtminstone en psykiatrisk diagnos ställs
b) eller minst en inläggning inom heldygnsvård på grund av åtminstone en psykiatrisk diagnos
c) eller minst ett uttag inom någon läkemedelsgrupp som används vid psykiatriska tillstånd (inkluderar även förskrivningar inom primärvård)
d) eller minst ett besök inom psykiatrin (där diagnos nödvändigtvis inte ställdes)
Läs också…