Norsk undersökning visar: Många barn med ADHD har inte ADHD

Många barn med ADHD har inte ADHD
Foto: soupstock

I Norge rullar ADHD-epidemin på liksom i Sverige. Forskare knutna till det norska Folkhälsoinstitutet har granskat över 500 journaler för barn under 12 år som fått diagnosen ADHD. Man fann stora brister och att fyra av tio diagnosticerade barn inte hade ADHD. I Sverige tittar man på helt andra saker och kommer fram till…ingenting.

Forskare knutna till norska Folkehelseinstituttet har läst journalerna för 549 barn under 12 år som har fått diagnosen ADHD. I fyra av tio journaler var det dåligt samband mellan diagnosen som var satt och det som var skrivet om barnet i journalen.Vi kan inte slå fast att de här barnen inte har ADHD, men det vi läser i journalerna tyder på att de inte passar ihop med diagnoskriterierna, säger läkaren och forskaren Pål Surén till norska NRK.
Vi kan inte slå fast att de här barnen inte har ADHD, men det vi läser i journalerna tyder på att de inte passar ihop med diagnoskriterierna, säger läkaren och forskaren Pål Surén till norska NRK.

Läkarna som sätter diagnoserna undersöker ofta inte andra möjliga förklaringar när barnet visar tecken på hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter, står att läsa i rapporten.

När forskarna jämför olika hur olika yrkesgrupper i vården ser på frågan visar det på stora skillnader som bara kan förklaras med att det råder olika meningar om hur listan på kriterier för ADHD-diagnosen ska se ut.

För många barn får ADHD-diagnos

Specialistpsykologen och tidigare barnombudsmannen Reidar Hjermann menar att för många barn får ADHD-diagnos i Norge idag. Han har exempel i sin närhet på att det läkare och psykologer trodde var ADHD-symtom senare visade sig vara trauma efter våld.

ADHD-diagnosen kan leda till svårigheter senare i livet för barnet. Ansvariga vuxna bör fokusera på vad som händer i barnets hem snarare än att undersöka vad som är fel på barnet.

En diagnos på felaktig grund kan få stora följder för barnet-, säger Hjermann, det kan sätta dem i fack, påverka deras självbild och om diagnosen blir kvar kan den senare i livet hindra dem från att få vissa jobb med höga säkerhetskrav. Dessutom kan det bli biverkningar om barnet blir för avmagrat av medicinen

Om några årtionden kommer vi att se tillbaka på den här tiden som en tid då vi medicinerade en stor del av barnbefolkningen och gav dem en diagnos som ledde till större problem än den avhjälpte dem. Det är jag övertygad om, säger Hjermann.

Tydligare riktlinjer krävs

Forskarna på Folkehelseinstituttet menar att personal i barn- och ungdomspsykiatrin måste få tydligare riktlinjer än idag om vilka kriterier som ska gälla för att ADHD-diagnos ska kunna ställas.

ADHD är generellt en diagnos som det är vårt att ställa. Då är det desto viktigare att man är noggrann i utredningen, säger Pål Surén.

Han kan inte svara på om för många ADHD-diagnoser ställs idag och säger att barn med allvarliga svårigheter som hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter har god effekt av medicinerna och andra insatser.
Vi menar att det är viktigt att diagnosen sätts korrekt och att det är rätt barn som får den.

I Sverige fick Socialstyrelsen i uppdrag i början av året att undersöka de stora regionala skillnaderna i ADHD-diagnoser och förskrivning av ADHD-mediciner. I något som måste vara ett av de allra mest intetsägande faktabladen som någonsin publicerats i ämnet konstaterar utredningsgruppen där: ”Socialstyrelsen kan konstatera att barn med påfrestande psykosociala och socioekonomiska faktorer i sin miljö i större utsträckning diagnostiseras med adhd. Detta innebär inte en motsägelse till den kunskap som finns om ärftlighetens betydelse för adhd, utan visar på samspelet mellan arv och miljö. Samtidigt kan myndigheten påvisa att psykosociala och socioekonomiska faktorer inte ensamt kan utgöra förklaringar till de regionala skillnaderna i förskrivningen av adhd-läkemedel.” Ja, är det inte det ena så är det det andra. Eller båda två samtidigt. Eller inte alls.

Skygglappar på hos Socialstyrelsen

Socialstyrelsen väljer att titta på frågan med sedvanliga skygglappar. Det finns mönster där enskilda läkare med tydliga (och redovisade) band till tillverkare av ADHD-mediciner ensamma står för en betydande del av förskrivningen i vissa regioner (Gävleborg och Gotland, kanske fler). Det tittar man inte på. Man väljer att inte heller titta på om det sker en höjning av förskrivning av annan psykofarmaka i län med hög förskrivning av ADHD-mediciner, vilket det finns tecken på. Och att granska journaler på det sätt man gjort i Norge för att undersöka om diagnosticeringen överhuvudtaget är korrekt… ja det gör man inte heller.
Det kanske inte rymdes inom ramen för detta regeringsuppdrag men det ryms sannerligen inom ramen för den kontrollerande och riktgivande myndighetens allmänna uppdrag. Problemet är att man på ADHD-området tycks sakna drivkrafter att göra det.

Divisionsdirektör Geir-Stene Larsen på Helsedirektoratet, den norska Socialstyrelsen, säger att det är viktigt för både patient och behandlingen att en ADHD-diagnos blir ställd på riktiga grunder, och att läkaren som ställer den har uteslutit andra möjligheter till att barnet har svårigheter.

Det här finns beskrivet i riktlinjerna och det är viktigt att de följs. Det är bekymmersamt att det här inte görs i mer än hälften av fallen.
Tänk om svenska Socialstyrelsen vågade uttrycka samma sak. Men det är kanske för kontroversiellt?

Det här fann man i den norska undersökningen

  • I 51 procent av journalerna var diagnosen ikke sikkert dokumentert.
  • I 46 procent av journalerna var det ikke gjort en differensialdiagnostisk vurdering, det vill säga att flera möjliga diagnoser blir utvärderade.
  • I 38 procent av journalerna tydet opplysningene på at barnet ikke oppfylte kriteriene for diagnose.

Läs mer här:

Fynden i Folkehelseinstituttets forskning blir presenterade i följande artikeln:
https://tidsskriftet.no/2018/11/originalartikkel/diagnostikk-av-hyperkinetisk-forstyrrelse-hos-barn-i-norge
Den norska orginalartikeln på NRK:
https://www.nrk.no/ho/frykter-at-adhd-barn-har-fatt-feil-diagnose-1.14289548