Ordförande för NSPH Stockholm anger att brukarföreningarna i Stockholm inte involveras i regionens inflytandearbete i psykiatrin. Varför säger han så när det inte stämmer?
Man mår aldrig bra av att bli och osynliggjord. Det är istället ganska kränkande och nedbrytande för den som drabbas. Osynliggörande är en väl känd och beprövad härskarteknik som används för att förminska någon annan och genom detta stärka sin egen position.
NSPH är inte ”brukarrörelsen” utan en förening bland andra
Fredagen den tredje december, dagarna efter att jag själv som företrädare för brukarrådet i rättspsykiatrin varit med om att intervjua kandidater till ny verksamhetschef där, berättade ordföranden i NSPH Stockholm, Kjell Broström, på en konferens, Inspirationsdag om brukarinflytande, som sändes ut för deltagare från hela landet, att i Region Stockholm finns inget brukarinflytande att tala om. Han förde fram att i Region Stockholms psykiatri är brukarrörelsen inte det minsta delaktig. Det hade varit hemskt om detta hade stämt men nu är det ju inte så. Korrekt är att föreningen NSPH Stockholm inte är delaktig i brukarinflytandet i Regionen men NSPH är på inget sätt att se som den samlade ”brukarrörelsen”. Det finns en lång rad föreningar verksamma på området psykisk hälsa som inte är medlemmar i paraplyorganisationen NSPH och som heller inte vill vara det, men som är med i inflytandearbetet. Det finns också medlemsföreningar i NSPH Stockholm som är med i brukarinflytandearbetet på många olika nivåer. Detta vet Kjell Broström. Ändå står karln där på scenen och för fram motsatsen, och sprider bilden av att det inte finns något inflytandearbete. Varför?
Framställer sig själv som enda trovärdiga aktören
Det är lätt att tjusas av NSPHs retorik om inflytande, medskapande och medbestämmande i vården för patienter och anhöriga. Vem kan vara emot det? Vem vågar vara emot det? Vilken vårdgivare vill höra att patienterna och anhöriga saknar inflytande i vården de ger? Vilka politiker vågar säga emot när en organisation som presenterar sig som företrädare för samtliga psykiatriska patienter och anhöriga dundrar fram med dessa budskap och begär pengar för att börja arbeta med inflytande eftersom ingen annan än just DE kan utföra arbetet. Inte många. I Region Skåne och i Region Västra Götaland, har man inte vågat eller kunnat presenterat en annan och bättre lösning än att lägga ut inflytandearbetet på entreprenad vilket är det NSPH vill att regionerna ska göra. Man säljer in tjänsten inflytandearbete och för fram att den enda trovärdiga aktören på marknaden är NSPH. Det är NSPH som tilldelas medel för att anställa brukarinflytandesamordnare. Det är NSPHs studiecirkelmaterial om brukarinflytande, bekostat av Arvsfonden, som ska köpas in och användas. Det är personal från NSPH som ska anställas för att vara ”peer support”. NSPH dammsuger ”marknaden” och skapar arvsfondsfinansierade projekt för inflytande i psykiatri för äldre, psykiatri för unga och rättspsykiatri. Eftersom man är en modern organisation vet man värdet av att kommunicera så man anställer i varje sådant projekt en kommunikatör med uppgift att berätta om hur bra allt går. Precis som vilket expanderande företag som helst. Men det inträffar också nåt annat med denna konstruktion, som är så långt från folkrörelsearbete man kan komma – för att det ska fungera krävs hela tiden ett kapitalinflöde så att alla högt betalda tjänstemän kan avlönas. Man är piskad att få in nya och stora pengar hela tiden.
NSPH vill ha monopol på inflytande
NSPH har uppenbara ambitioner att ha monopol på inflytandearbetet och det är med detta för ögonen man måste se Kjell Broströms osynliggörande av oss andra och det arbete vi utför med inflytande i Region Stockholm: Man vill oskadliggöra möjliga konkurrenter på ett affärsområde man betraktar som sitt.
Stockholmsmodellen för långsiktigt brukarinflytande i psykiatrin
I Region Stockholms egen produktion, SLSO Psykiatri, har man valt en annan väg än de två andra stora regionerna (jag är för dåligt påläst för att kunna uttala mig om andra regioner). Istället för att ta in entreprenörer utifrån att sköta inflytandearbetet med externa projektmedel, har man valt att producera eget inflytandearbete inom ramen för den reguljära budgeten.
Varje psykiatridivison har en egen brukarinflytandesamordnare anställd, varje månad hålls patientforum på varje slutenvårdsavdelning där patienter är med och påverkar direkt i vårdvardagen. För närvarande äger mellan 20 – 30 stycken sådana patientforum rum varje månad och har så gjort i över tio år. Till varje psykiatridivision finns ett brukarråd knutet med företrädare för de föreningar på det psykiatriska området som vill och kan delta. I nuläget finns brukarråd på alla kliniker samt även hos en del privata utförare.
Projekt kommer och går – inflytande i vårdvardag består
Systemet, som man kan kalla Stockholmsmodellen, som vi är anhängare av det är övertygade om att detta system på kort och lång sikt är bättre om målet är ett ökat inflytande för patienter och anhöriga. Erfarenheten är mycket tydlig. Projekt och externa medel kommer och går. Poster som kommit in i den reguljära budgeten är betydligt svårare att flytta på och när förändringar ska införas i psykiatrin vet man att de ofta tar mellan 15–20 år att genomföra. Stockholmsmodellen är långt ifrån perfekt och det finns mycket kvar att göra, men det finns helt klart ett fungerande koncept och tydliga och långsiktiga ambitioner från vårdgivaren på området.
Om man är ett företag som säljer tjänster bör man kalla sig för det
Det är alltså detta omfattande arbete, som årligen kostar mellan fem – tio miljoner kronor att driva runt, som Kjell Broström menar inte utgör något inflytandearbete alls, som han medvetet osynliggör. Detta eftersom NSPH Stockholm inte får en del av kakan. Man vill bli huvudentreprenör på området brukarinflytande. Och detta utan att bli upphandlad, vilket man ju märkligt nog, sluppit i de andra storregionerna trots att värdet på de tjänster man säljer åt regionerna vida överstiger de gränser för offentlig upphandling som gäller. Vad gör NSPH när Capio startar ett inflytandeföretag och lägger ett bättre bud på inflytande än konkurrenten? Hur hållbart är köp/sälj-modellen ur ett brukarperspektiv?
NSPH gör självklart många bra saker, men frågan är om arbetet långsiktigt är för patienternas och anhöriga bästa, eller bara syftar till att driva runt den egna organisationen ekonomiskt. Som det ser ut i dagsläget lutar jag åt det sistnämnda.
Artikeln har uppdaterats 2021-12-20
Skribent: Per Sternbeck
info@equalsthlm.se
0707-972029
Per nämner Region Skåne i sin text. Jag bor i Skåne, jag träffar dagligen marginaliserade människor med en komplex problematik men inte fan har vi
något inflytande på vården.
Vad som händer är att aktörerna som skall företräda brukarna växer samman med sina
tjänstemänskollegor på andra sidan förhandlingsbordet. Det grundar sig i bakgrund och kultur, lika barn leka bäst, framför allt så inbillar de sig att de även vet bäst.