Hur du kan trappa ut antipsykotika

Tyvärr finns det väldigt lite forskning om nedtrappning av antipsykotika. Det saknas alltså evidens för olika metoder. Detta är en stor brist med tanke på hur många som får dessa läkemedel. Foto: esoxx

Många som använder antipsykotika vill försöka sluta med de. En av de vanligaste anledningarna brukar vara svåra biverkningar som gör att man fungerar sämre i vardagen. Vi har undersökt hur evidensläget ser ut för nedtrappning. Det finns ingen, eftersom det i princip inte bedrivs forskning på området.

Tyvärr finns det väldigt lite forskning om nedtrappning av antipsykotika. Det saknas alltså evidens för olika metoder. Detta är en stor brist med tanke på hur många som får dessa läkemedel. Det mesta som skrivs om nedtrappning är från patienter själva. Det finns också en del psykiatriker som byggt upp lite kunskap genom att hjälpa sina patienter. Men i generella termer är läkare och psykiatriker inte väl insatta i denna process och saknar kunskap om att trappa ned eller ut antipsykotika. Detta är särskilt tragiskt då sjukvården i stort sett alltid rekommenderar patienter att tala med sin läkare innan de försöker trappa ned eller sluta med antipsykotika. Men det skadar inte att prata med sin läkare innan du trappar ned eller ut. I bästa fall kan de ändå ge dig stöd och hjälpa till under denna process. Tyvärr finner många människor att deras läkare inte stödjer deras beslut att trappa ned antipsykotika och inte erbjuder så mycket hjälp som de skulle vilja. Men det är viktigt att komma ihåg att ta läkemedel är ditt val. Du har rätt att trappa ut om du vill – och att ändra dig.

Nya sjukdomsepisoder när man slutar

Enligt flera studier får många som slutar med antipsykotika nya sjukdomsepisoder (vad det beror på är man inte överens om i litteraturen, en del påstår återinsjuknande, en del andra säger att det är en effekt av läkemedlen). På flera forum finns också berättelser från patienter om hur de fått nya psykoser eller återinsjuknat i t.ex. schizofreni. Därför är det viktigt att vara observant vid nedtrappning. En god idé är därför att berätta för sina nära och kära om att man trappar ned eller ut antipsykotika. Så att fler personer än du själv kanske märker av om du mår sämre. Förutom att det rent allmänt kan vara bra att få stöd av någon som är väl insatt i ditt mående och liv. Alla kanske inte har berättat för någon om att de använder läkemedel och då är det ännu viktigare att själv försöka vara uppmärksam på om du får tillbaka symtom på dina sjukdomar.

Antipsykotika och psykossjukdomar KAN ge hjärnskador

Antipsykotika har många biverkningar, särskilt när det gäller stora doser under lång tid. De vanligaste biverkningarna är främst trötthet, ökad aptit och viktökning, diabetes och problem med sexlivet. Men det finns några studier som visar att man kan få hjärnskador vid stora doser under lång tid. Vilka biverkningar du får beror på läkemedlet och hur du reagerar på det. Får du mycket biverkningar kan du prata med din läkare om att minska dosen, eller byta läkemedel. Men även sjukdomar som schizofreni kan orsaka hjärnskador. Så det gäller att hitta en väg som fungerar just för dig.

Biverkningar vanliga vid nedtrappning

Några fördelar med att sluta med antipsykotika är att du känner dig piggare och mer alert. Du kan även få tillbaka känslor som glädje som har undertryckts av läkemedlet. Trots att sjukvården ibland hävdar att det inte finns några biverkningar vid medicinering av antipsykotika (och därför inte heller finns biverkningar vid nedtrappning) stämmer detta inte alls. Om du slutar tvärt finns en större risk att du får biverkningar. Men du kan även få biverkningar när du trappar ned långsamt. Det finns både psykiska och fysiska biverkningar vid nedtrappning. Några av de psykiska biverkningarna är ångest, rädsla, låg sinnesstämning, sorg, depression, irritabilitet, agitation, suicidalitet, rastlöshet, sömnproblem och humörsvängningar. Några fysiska biverkningar är illamående, diarré, kräkningar, huvudvärk, yrsel, rinnande näsa, obehagliga kroppsliga känslor, snabb viktminskning, skakningar, ofrivilliga muskelkontraktioner och svettningar.

Om du har tagit antipsykotika under en tid (ett år eller mer) kan det vara ganska svårt att sluta med dem. Vissa människor kanske kan sluta utan problem men andra kan ha stora svårigheter.
Med detta sagt har Equal sammansatt en guide med vissa råd som det råder mycket konsensus bland dem som har erfarenheter från nedtrappning.

I regel:

  • Du behöver trappa ned långsamt och gradvis genom att minska din dagliga dos under en period av veckor eller månader. För vissa patienter kan nedtrappningen ta ett år eller t.o.m. ännu längre. På det hela taget, ju längre du har tagit ett läkemedel, desto längre kommer det sannolikt att ta dig att trappa ned.
  • Undvik att sluta medicinera tvärt – om du trappar ut för snabbt är du mycket mer benägen att få biverkningar och även till att få ett återfall av dina psykotiska symptom.
  • Många ger rådet att trappa ned långsamt genom att ta bort 10 % av dosen i taget. Då känner du efter hur det går och om du mår tillräckligt bra för att fortsätta trappa ned. Beroende på hur du känner och mår kan du försöka trappa ned 10 % i mellan två veckor och två månader innan du tar bort ytterligare 10 %. En del kan trappa ut helt och hållet medan andra kan nöja sig med att ta en mindre dos en tidigare.
  • Det finns ganska många patienter som tycker det är viktigt att tänka på kost och motion vid en nedtrappning av antipsykotika. Hjärnans signalsubstanser, främst dopamin och serotonin stimuleras av mat, träning och antipsykotika. Medan dopamin minskas vid användning av antipsykotika. Serotonin ger oss en känsla av lugn och tillfredsställelse medan dopamin ger oss en belöningskänsla. En hälsosam kost och fysisk aktivitet ökar serotonin och dopamin.
  • Att äta en hälsosam kost som innehåller mat som ökar serotonin- och dopaminnivåerna och att motionera eller gå på promenader som också frisätter serotonin och dopamin är därför lämpligt vid nedtrappning av antipsykotika (och annars såklart).

När är bästa tidpunkten för att försöka sluta med antipsykotika?

Det finns ingen universal tidpunkt för att sluta och det finns en rad faktorer som kan påverka om du kommer lyckas. Men det kan vara bra att tänka på vad som sker i ditt liv just nu. Om du har extra stress pga andra problem (t.ex. om du byter bostad, har ekonomiska bekymmer eller oro om din familj) kan du fundera över hur det kan påverka dig. Det kan vara en fördel att trappa ut när du känner dig avslappnad och lugn så att du kan hålla noga koll på hur du mår dag för dag.

Skribent DA
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Läs också…
Kan antipsykotika försvåra full återhämtning?
Lex Gulli blev aldrig av
Medeldoserna av psykofarmaka ökar