Hot och våld i kommunerna – sker åt båda håll

Hot och våld i kommunerna – sker åt båda håll
Personer som under lång tid varit beroende av t.ex en socialtjänst, psykiatrin eller för den delen Försäkringskassan upplever ett latent hot mot sitt liv och hälsa. Foto: Srdjan (AdobeStock.com)

Kommunalt anställd personal har det senaste året utsatts för både hot och trakasserier i jobbet. Dessutom har personer, genom påtryckningar, försökt påverka vilka beslut som fattas i kommunerna. Det visar en kartläggning som Sveriges Radios Ekot gjort. Man diskuterar i liten utsträckning vad denna utveckling kan bero på.

Jag har blivit anklagad för att hota kommunala tjänstemän. Två gånger till och med. I det ena fallet gällde det en kvinna som just skrivits ut från psyket efter två veckors inneliggande vård efter ett allvarligt suicidförsök. Socialtjänsten menade att kvinnan, som var hemlös, hade ett normöverskott och hänvisade henne till gatan. Jag påtalade det orimliga och olagliga i detta vilket fick handläggaren att börja skrika på mig. När jag höjde rösten för att höras över hennes skrikande avbröt hon samtalet och menade att jag hotat henne. Var det ett hot?

Vad definierar vad som är ett hot?

Vid ett annat tillfälle skrev jag till en handläggare att jag inte såg något annat att göra i det aktuella fallet än anmäla förfarandet till IVO. Någon timme senare ringde handläggarens chef upp mig och berättade att hon inte tolererade hot mot sin personal. Var det ett hot?  
Jag känner till flera personer som jag inte uppfattar som hotfulla på minsta sätt som råkat ut för samma anklagelser. Ofta i samband med att de argumenterat sakligt och korrekt emot beslut som fattats kring dem eller deras anhöriga. Det är med andra ord ganska lätt att bli uppfattad som hotfull.

Hot och våld oacceptabelt – men bedrivs av bägge parter

Naturligtvis ska man ta en sådan här rapport på största allvar och man måste kraftigt ta avstånd från våld och reella hot riktade mot tjänstemän och vårdpersonal. Samtidigt är det inte så underligt att de förekommer. Den sociala nedrustningen är för människor i social utsatthet en realitet och man slåss för sitt liv och tillvaro. Det är starka känslor i omlopp och ibland kan det bli ord som flyger, ibland saker. Det är olyckligt, men det är också till delar förståeligt. Och man får inte glömma att hot och våld i den här frågan också går åt bägge håll. Det finns bakomliggande anledningar till starka känsloreaktioner.

Definition av våld

I forskning om våld i nära relationer har man gjort ganska tydliga definitioner av olika slags våld:
Fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, sexuellt, materiellt, latent våld och försummelse. Av dessa olika former av våld som kan förekomma mellan en individ och en kommun kan vi ta bort fysiskt och sexuellt våld, men det är ganska lätt att hitta beröringspunkter eller paralleller på de andra våldsformerna.

”Psykiskt våld är när man kränker, förödmjukar, trycker ned, nonchalerar, hotar (direkt eller indirekt), … ”
En otroligt vanlig känsla hos personer i beroendeställning till en kommun är att man känner sig kränkt och förödmjukad. Systemet med försörjningsstöd bygger till delar på detta. Det ska inte vara lätt att gå på soc, man måste vända ut och in på sig.

Ekonomiskt våld är när man inte låter sin partner använda sina pengar som den vill, manipulerar eller lurar sin partner i ekonomiska frågor.”
Alla som fått försörjningsstöd vet att man inte får använda pengarna hur man vill, till vad man vill och när. Man ska redovisa varje krona. Och har man t.ex. köpt en öl ogillas detta och kan ligga en till last inför nästa ansökan.

”Materiellt våld är att förstöra ägodelar (egna eller andras), slå sönder saker, smälla hårt i dörrar eller sparka i väggar för att avreagera sig.”
Många är de personer som förlorat ägodelar på olika former av akutboenden, antingen för att de stulits av andra medboende, eller för att man åkt ut och inte haft möjlighet att hämta sina ägodelar inom tre månader. Eller att socialtjänsten inte beviljar kostnader för magasinering vilket leder till att man förlorar allt man någonsin ägt.

”Latent våld är mer en känsla och stämning där man beter sig hotfullt och får någon att känna sig skrämd och rädd. (- – – )”
Personer som under lång tid varit beroende av t.ex en socialtjänst, psykiatrin eller för den delen Försäkringskassan upplever ett latent hot mot sitt liv och hälsa. Man vet inte om man har pengar nästa månad, om man kan ha kvar sin bostad, sin hund. Den latent känslan av hot mot existensen skapar mycket ångest och starka känslor hos väldigt många.

”Försummelse är en typ av våld som oftast riktas mot personer med sjukdom, funktionsnedsättning och äldre. Det kan vara medveten feldosering av medicin (för mycket eller för lite), bli lämnad ensam utan tillsyn, dålig hjälp med hygien, inte tillräckligt med mat eller dryck.”
Detta drabbar dessvärre många äldre men inte bara. Det finns t.ex. personer som är så sjuka att de måste använda rullstol men som ändå förvisas till hemlöshet och en mycket utsatt situation på gatan. Med socialtjänstens goda minne.

Tvingad in i en relation

Som socialt och ekonomiskt utsatt tvingas man ofta ha en nära relation till instanser man egentligen inte vill ha en relation till: socialtjänsten, psykiatrin eller Försäkringskassan. Själva relationen är sjuk från början och bygger på att den ena parten har all makt och den andra ingen alls. Om vi till detta lägger att det i princip är omöjligt att få rätt mot myndigheter eller samhällsinstanser då patientnämnd och IVO inte ger sig in enskilda ärenden och eftersom ett ytterligt fåtal av överklaganden i förvaltningsrätterna går igenom, är det kanske inte så underligt att människor ibland blir desperata och inte lyckas hålla tillbaka sina känslor. Det är naturligtvis inte bra – men kanske inte så svårt att förstå.

Kreativt att fundera över om man är våldsam

Jönköpings kommun skriver följande på sin hemsida, riktat till våldsutövare:
”Inget blir bättre av att man stämplar någon som det ena eller det andra. Om du har skrämt, skadat och/eller kränkt din partner så har du använt våld, och det beteendet kan du ta ansvar för genom att ta emot hjälp. Så ser vi på det. Med den våldsdefinition som vi använder oss av blir också våld något mycket mera än bara slag och sparkar. Genom att använda ordet våld, blir man påmind om hur vårt beteende faktiskt drabbar andra. Det blir kreativt att fundera över om man är våldsam.”

Detta är ord som även tjänstemän och andra makthavare på olika nivåer inom kommun, stat och regioner borde ta till sig.

Skribent: Per Sternbeck
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Gillade du artikeln?

Stötta oss genom att ge en gåva så kan vi skriva fler
artiklar/rapporter/krönikor/intervjuer

Swish till nr: 123 346 43 69 skriv Gåva i meddelandefältet eller skanna QR-koden i din swish-app.

Tack för Ditt stöd! Allt vårt material finns på webben och är gratis att ta del av.

Be the first to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published.