Igår mötte vi socialborgarrådet i Stockholm, Åsa Lindhagen i stadshuset. Anledningen till att vi ville ha ett möte är hur vi som förening ser en hel del brister i hur socialtjänsten i Stockholm arbetar med sina klienter. Vårt huvudsakliga budskap var att socialtjänsten allt mer omvandlats till att fokusera på kontroll där en starkt drivande känsla är att man inte vill riskera att göra felaktiga utbetalningar för de som har försörjningsstöd. Vi beskrev hur den i vårt tycke onödigt hårda kontrollen leder till stora rpoblem för människor som redan har stora problem och hur den därigenom motverkar människors återgång till ett normalt liv. Vi diskuterade också socialtjänsten organisering i stuprör som inte samarbetar.
Mötet var intressant liksom diskussionerna. Vi lämnade ett material som vi gjort, där vi skriftligt beskriver de ämnen vi diskuterade. Du kan läsa materialet här nedanför. Har du åsikter eller egna erfarenheter, hör gärna av dig till oss och berätta.
Utdrag ur materialet:
Vad ser vi i våra möten med socialtjänsten?
Equal har velat träffa socialborgarrådet för att diskutera de problem inom och med socialtjänsten vi ser, samt presentera våra förslag om hur vi tror det skulle kunna bli bättre.
Socialtjänsten är ojämlik
Vi vill poängtera att de fall vi kommer i kontakt med oftast är de fall som upplever problem i mötet med socialtjänsten. Vi möter dock också personer där det fungerar bra och friktionsfritt. Det är så stor skillnad i bemötandet och hanterandet att vi blir förvånade men också upprörda över de uppenbara orättvisorna som drabbar medborgarna i en och samma kommun. Det finns stora skillnader mellan stadsdelar. Det finns stora skillnader mellan olika handläggare inom stadsdelar. Det finns de handläggare som är lösningsinriktade och serviceminded. Där fungerar det i princip alltid väldigt enkelt. Det finns de som fokuserar på kontroll och formalia. Där är det i princip alltid svårjobbat och klienternas utveckling mot en ökad grad av självbestämmande och frihet stannar av eller går långsammare än vad det borde behöva göra.
Vårt förslag på lösning:
Själva det faktum att det går så lätt och enkelt att arbeta för vissa handläggare och så svårt för andra visar att detta troligen är ett systemfel samt dessutom en inställningsfråga och/eller kulturfråga. Personer kan genom sitt beteende kompensera för systemets brister och möjligheter till godtycke.
Mycket som talar för det är hur vi ser vissa stadsdelar fungerar otroligt bra ur ett klientperspektiv (Enheten för Hemlösa) medan andra fungerar väsentligt sämre (Farsta) och samtidigt finns enskilda handläggare som fungerar utmärkt (ur ett klientperspektiv) överallt. Det borde föras en diskussion inom socialtjänsten om vikten att vara lösningsorienterad…
Läs/ladda ner hela materialet: Material till Socialborgarrådet i Stockholm