Endast 3 % får rätt vid överklagan av ekonomiskt bistånd i Stockholms Förvaltningsrätt

Många barn drabbas också när deras föräldrar får avslag
Regeringen har också ansett (genom proposition 2015/16:136) det vara viktigare för barnen att föräldrarna på sikt kommer i arbete än att de får hjälp till försörjning i det akuta läget. Foto: Ira_Shpiller (AdobeStock)

Nyligen kom en magisteruppsats – Genom nålsögat; En studie av rättssäkerhet i överklaganden av beslut om ekonomiskt bistånd till förvaltningsdomstolarna – som visar på precis hur svårt det är att få rätt om du överklagar ett avslag om ekonomiskt bistånd från socialnämnden. I Stockholms förvaltningsrätt får endast 3 %. Studien gäller åren 2013 – 2018. På Equal upplever vi denna svårighet i vårt dagliga arbete. Domstolarna gör mycket snäva bedömningar.

Studien granskade rättssäkerheten i mål om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen i förvaltningsdomstolarna, med fokus på Förvaltningsrätten i Stockholm. Det visade sig vara oerhört svårt att få rätt i Stockholm. Till Förvaltningsrätten i Stockholm överklagades drygt två procent av socialtjänstens avslagsbeslut om ekonomiskt bistånd. Av besluten som överklagades fick tre procent av de klagande rätt.

Fler får rätt i hela landet, men fortfarande en låg andel

Sett till hela landet har överklagandefrekvensen ökat under åren 2013–2018 i alla förvaltningsrätter och ändringsfrekvensen var 11 procent. Väldigt få mål fick prövningstillstånd i kammarrätterna och i Högsta förvaltningsdomstolen och under en procent av målen fick bifall.

Svårare att få rätt vid överklagan om ekonomiskt bistånd än om socialförsäkringar

Det var mycket svårare att få rätt vid överklagan om ekonomiskt bistånd än om socialförsäkringar dvs sjukpenning, aktivitetsersättning och sjukersättning. I mål om socialförsäkringar i Stockholms Förvaltningsrätt var ändringsfrekvensen 12 %. I hela landet var ändringsfrekvensen 17,5 %. Även om det var svårt att få rätt också i mål om socialförsäkringar så var chansen större än vid ekonomiskt bistånd.

Det var dessutom ganska vanligt att överklaga socialförsäkringsmål till förvaltningsrätten. Andelen överklaganden var 43 % i hela landet jämfört med endast 2 % av avslagen om ekonomiskt bistånd i Stockholms stad.

Det har blivit mycket svårare att få ekonomiskt bistånd beviljad i Stockholms stad

Det har också blivit svårare att få ekonomiskt bistånd beviljad vid sin ansökan i Stockholms stad. År 1990 var det nästan 80 procent av hushållen som enbart fick bifallsbeslut och under fem procent som enbart fick avslag. Resterande 15 % fick både avslag och bifall. Under åren sedan dess har det blivit en rejäl förskjutning. År 2018 fick endast 20 % enbart bifall och andelen hushåll som endast fick avslag har dubblerats till tio procent. Ca: 70 procent av alla hushåll fick både bifall och avslag. Fler får alltså avslag/delvis avslag nu än förr och av dem som överklagar får försvinnande få rätt.

Vilka faktorer spelar in vid Förvaltningsrätten i Stockholm?

Mål som hade störst chans att beviljas var de som handlade om behov och där det fanns bevis som värderades högt och som användes av domstolen. De mål som handlade om att den enskilde själv kunde tillgodose behovet och medverka i utredningen fick mest andel avslag. De vanligaste avslagsmotiveringarna för de granskade domarna var att den klagande inte står till arbetsmarknadens förfogande och att behov kan tillgodoses genom egna inkomster. Därefter kommer motiveringen att ”behov ej avses i Socialtjänstlagen”.

Jag mejlade författaren till magisteruppsatsen för att få mer information om orsakerna till att mål beviljas eller avslås. Enligt Jenny Jonsson har domstolen gett avslag för att de menar att personen “kunde ha haft egen inkomst om den hade sökt fler jobb, gått på möten mm. Alltså kan den inte tillgodose behovet på riktigt…”, eller för att personen inte har ”lämnat in någon av de många handlingarna som krävs. [Detta] betyder alltså att personen kunde ha fått bistånd om den hade gjort något annorlunda bakåt i tiden. Inte att den faktiskt kan tillgodose behovet.”

”Behov avses ej i Socialtjänstlagen”

Formuleringen behov ej avses i Socialtjänstlagen svarade Jenny mig ”är en avslagsmotivering som används i Stockholms stad. Domstolen använder mer begreppen att behovet inte är skäligt eller ingår i skälig levnadsnivå eller att det inte är bevisat (genom intyg eller liknande).” Stockholms stad använder beslutsmotiveringen ”behov avses ej i Socialtjänstlagen” i 34 % av sina avslag, medan domstolen gör det endast i 18 % av sina avslag. ”Den intressanta slutsatsen av detta är att domstolen är mer generös än soc i sina bedömningar av vad som är ett behov”, skrev Jenny.

Höga krav på bevisning

Det ställs höga krav på bevisning i mål om ekonomiskt bistånd. Det är upp till den ansökande att bevisa att hen har rätt till biståndet. Det innebär att myndighetens påståenden läggs till grund när det gäller till exempel rätt till bistånd om de inte motbevisas. Den ansökande måste då ta fram tillräckligt stark bevisning om denne vill bestrida det som socialtjänsten påstår.

Skälig levnadsnivå – en fiktiv prövning

Socialtjänstlagen ska garantera att alla som söker hjälp får en skälig levnadsnivå. Exakt vad det innebär är inte fastställt men domstolen väger samman olika faktorer och bedömer om den som ansöker har en skälig levnadsnivå utan bistånd, eller om hen behöver bistånd för att uppnå skälig levnadsnivå. För att få biståndet måste den som ansöker först försöka att tillgodose behovet själv.

I studien granskades 100 domar om ekonomiskt bistånd från Stockholms förvaltningsdomstol. Det framkom att vid 71 % av avslagen fick den enskilde inte en skälig levnadsnivå. Det fanns alltså ofta ett konstaterat behov hos den som ansökte, men detta spelade ingen roll i domstolen. Krav ställdes på den klagande som gjorde att bedömningen kom att handla om vad den klagande kunde ha gjort för att tillgodose behovet själv, inte huruvida denne faktiskt kunde det. Detta är ett problem eftersom målet med biståndet i Socialtjänstlagen är just att den enskilde ska få en skälig levnadsnivå.

Barnperspektivet

Många barn drabbas också när deras föräldrar får avslag. Barnen fick inte framföra sin talan och deras behov utreddes inte, trots att de blev direkt berörda av beslutet. År 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Bestämmelsen om att barns bästa alltid ska beaktas enligt SoL 1 kap, 2 § har dock funnits länge, men trots det betraktades barns bästa endast i ett fall i studien. Regeringen har också ansett (genom proposition 2015/16:136) det vara viktigare för barnen att föräldrarna på sikt kommer i arbete än att de får hjälp till försörjning i det akuta läget.

En försämrad socialpolitik i Stockholm och Sverige

Avhandlingen visar att det är mycket svårare att få ekonomiskt bistånd idag än för 30 år sedan. Detta avspeglar sig med säkerhet runt om i landet. Både socialtjänsten och domstolar avslår fler ansökan trots att personen inte uppnår skälig levnadsnivå utan biståndet. Rättigheter har eroderats undan för undan.

Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Gillade du artikeln?

Stötta oss genom att ge en gåva så kan vi skriva fler
artiklar/rapporter/krönikor/intervjuer

Swish till nr: 123 346 43 69 skriv Gåva i meddelandefältet eller skanna QR-koden i din swish-app.

Tack för Ditt stöd! Allt vårt material finns på webben och är gratis att ta del av.

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.