Det har aldrig använts så mycket psykofarmaka i Sverige som det görs nu. Samtidigt har sjukskrivningar för psykisk ohälsa aldrig varit flera. Man kan konstatera att psykofarmaka inte verkar fungera om målet är att göra människor med psykisk ohälsa friska. Kan det i stället vara så att psykofarmaka egentligen ligger bakom den ökande ohälsan på grund av dess biverkningar?
Vi har tittat på Socialstyrelsens statistik över läkemedelsanvändningen i Sverige under åren 2006 – 2019. Användning av antidepressiva och antipsykotika har ökat medan ADHD har ökat markant medan en blygsam ökning syns för lugnande och ångestdämpande medel. Smärtstillande (exklusive opioder) och sömnmedel har minskat medan opioder ökade under flera år men har minskat från 2017 och framåt. Vi har främst tittat i statistik över läkemedelsanvändningen för människor i arbetsför ålder (20 – 64 år) för att kunna göra en översiktlig jämförelse med antalet sjukskrivningar. Vi har även jämfört läkemedelsanvändningen med Folkhälsomyndighetens (FHM) statistik om självskattad nedsatt psykiskt välbefinnande. Trots att användning av antidepressiva ökat har även antalet personer som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande ökat under senare tid. Antalet sjukskrivningar har ökat respektive minskat när lagen har ändrats och när nya direktiv har lämnats till Försäkringskassan från regeringen. Men sedan 2015 har antalet sjukskrivna pga psykiska sjukdomar legat på en mycket hög nivå, och mycket högre än vid någon annan tidpunkt sedan år 2006.
Nedsatt psykiskt välbefinnande ökar
FHM mäter hur många som känner nedsatt fysiskt välbefinnande. Den låg på mellan 12 – 14 % under åren 2006 – 2015 men har därefter ökat. År 2018 var det 17 % som kände nedsatt fysiskt välbefinnande. Det är dock stor skillnad på mäns och kvinnors psykiska välbefinnande. Mellan 14 – 17 % kvinnor kände nedsatt psykiskt välbefinnande mellan år 2006 – 2015 medan 9 – 12 % män gjorde detsamma. År 2018 var det 20 % kvinnor och 14 % män.
Sjukskrivningar för psykisk ohälsa
Det visar sig att antalet sjukskrivningar för psykiska sjukdomar har sjunkit och ökat, mycket beroende på lagändringar i sjukförsäkringarna och olika direktiv från regeringen till Försäkringskassan. Från 2010 då den lägsta punkten inträffade med drygt 29,000 sjukskrivna ökade det till den högsta punkten år 2017 med knappt 90,000 sjukskrivna. Sen dess har det minskat något till omkring 85,000 sjukskrivna. Antalet sjukskrivna följer inte mängden patienter som får olika läkemedel eller mängden expedierade läkemedel.
Sjukskrivningar för depression har minskat men stress-relaterade sjukdomar har ökat
”Förstämningssyndrom eller depressioner står för en stor del av sjukfallen och ökade mellan 2005 och 2010 men har därefter minskat. Depressionernas andel har minskat mellan 2010 och 2019 från 42 till 24 procent bland kvinnor och 44 till 31 procent bland män. Övriga ångestsyndrom har ökat något över tid men det som främst har ökat sedan 2010 är den stress-relaterade psykiska ohälsan. Medan posttraumatiskt stressyndrom och utmattningssyndrom kan sätta ned arbetsförmågan avsevärd tid så innebär akuta stressreaktioner och anpassningsstörningar i allmänhet kortare sjukskrivning.” (Rapporten Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser från Försäkringskassan, 2019).
“I våra grannländer Norge och Finland finns exempel på psykiatrisk vård utan psykofarmaka med mycket goda resultat. Det är dags för något nytt nu.”
Försäkringskassan bekymrad
Ulrik Lidvall som är en av de som gjort rapporten ”Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser från Försäkringskassan, 2019” är bekymrad över utvecklingen:
-Det är ett stort problem att psykiska diagnoser har ökat under ett antal år. Det är ett stort orostecken att psykiska sjukdomar står för en stor andel av sjukfrånvaron. I Sverige har vi en utbyggd sjukförsäkring och då syns problem i just sjukförsäkringar. I andra länder som inte har ett bra sjukförsäkringssystem syns problemen mycket mer i ekonomiskt bistånd eller arbetslöshetsunderstöd. Det här är en generell trend som Sverige delar med andra utvecklade länder. Det beror delvis på att industrijobben minskar och fler jobb finns i tjänstesektorn – både enklare och svårare tjänstejobb. Då är det inte längre sjukdomar där rörelseförmåga påverkas som är framträdande, utan mer mentala problem där svårigheten blir att prestera på topp hela tiden. Det är ett problem ur ett produktivitetsperspektiv då konkurrenskraften försämras. Om fler blir sjuka i Sverige så kan färre jobba och då sjunker vår konkurrenskraft gentemot andra länder och möjligheten att finansiera gemensam välfärd.
Besök Psykofarmakakollen.se
Psykofarmakakollen syftar till ökad patientsäkerhet vid medicinering med psykofarmaka. Tanken är att användarna skall få bättre kontroll över verkningarna av dessa preparat för att kunna göra val som baseras på kunskap med systematisk utvärdering av effekterna och kunna utveckla dialogen med sin förskrivande läkare.
”Inte hållbart om det fortsätter så här”
-Det är inte hållbart om det fortsätter såhär, fortsätter Ulrik. Ett växande problem är om måendet generellt försämras när vi måste jobba längre eftersom vi lever längre, så att vi har råd med pensionen. Kommer vi att orka? Det här är hållbarhetsfrågor som man på många företag jobbar med idag. Det är viktigt att se till personalens mående och uppmuntra till en hälsosam fritid. För att uppnå goda ekonomiska resultat, goda kvartalsrapporter, så måste man bry sig om sin personal. Vilket man tar på allvar idag på fler företag.
-I vår rapport Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser belyser vi hur viktigt det är att jobba förebyggande i arbetslivet. Det finns en stark koppling mellan psykosocial stress som bla beror på om man kan påverka sitt arbete eller ej och sjukdomar. Det finns mycket att förbättra för arbetssituationen för bl.a. vårdanställda så att arbetsplatsen blir mindre belastande och mer tillåtande så att även människor som är lite sköra inte riskerar att bli sjuka på arbetet.
”Psykiatriska vården underfinansierad”
– I Sverige är den psykiatriska vården underfinansierad om man jämför med antalet sjukskrivna för psykisk ohälsa, och kostnader som uppstår pga den psykiska ohälsan. OECD gjorde för några år sedan en internationell studie av psykisk ohälsa och arbetslivet. De lyfte fram att vård för psykisk ohälsa var ganska outvecklad. Jämfört med hur mycket psykisk ohälsa kostar Sverige (och andra länder) tilldelas den psykiatriska vården alldeles för lite resurser.
– Läkare har ont om tid i patientkontakter och måste göra bedömningar av sjukdomen, möjlig rehabilitering och skriva intyg på kort tid. Detta blir problematiskt och särskilt då många läkare inte har specialkunskaper inom psykisk ohälsa samtidigt som många drabbas just av psykisk ohälsa. Det pågår studier och man håller på att utveckla nya behandlingsmetoder och förhoppningsvis kommer detta leda till att vården blir bättre.
Mer resurser till psykiatrin kan leda till mer psykofarmaka – vad löser det?
Efter att ha studerat statistik och pratat med företrädare för Försäkringskassan är det svårt att se ett samband mellan ökade sjuktal och ökad psykofarmakaanvändning. Det är direkt omöjligt att se samband mellan ökande psykofarmakaanvändning och minskade sjuktal – eftersom de ökar.
Vi har ett arbetsliv som förändras, det blir mer stressat och mer prestationsinriktat vilket leder till att människor pressar sig till utmattningens gräns för att hänga med i produktionen. Man vet det och många företag arbetar med frågan.
Vi har en sjukvård som till mycket, mycket hög andel endast erbjuder piller vid psykisk ohälsa. Pillren gör att man orkar lite till men löser inte det underliggande problemet – att många arbetar för mycket och har för lite att säga till om på sin arbetsplats. Det gäller inte minst vården.
Det pratas väldigt mycket om att den psykiatriska vården är underfinansierad men om den psykiatriska vården fortsätter på samma farmakologiska spår kommer ingenting att lösas oavsett hur mycket resurser man får. Det blir ju bara mer av samma som redan sker idag.
Den höga konsumtionen av psykofarmaka och de samtidigt höga sjuktalen borde innebära en tankeställare för makthavare inom politik och vård. I våra grannländer Norge och Finland finns exempel på psykiatrisk vård utan psykofarmaka med mycket goda resultat. Det är dags för något nytt nu.
Skribent: Dennis Aberos, Per Sternbeck
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
Fakta: Konsumtionen av psykofarmaka 2006 – 2019
Användning av antidepressiva har ökat stort
Användandet av antidepressiva har ökat från 87 personer per 1000 invånare till 113 per 1000 invånare. I absoluta tal är ökningen från 468,686 personer år 2006 till 659,319 år 2019, alltså drygt 190,000 personer. Det är en ökning på 41 % medan befolkningen endast ökade 11 % under samma år. Antal expedieringar av antidepressiva – dvs uthämtande av läkemedel på apotek – har ökat. 2006 var det 4,6 expedieringar per person av antidepressiva medan 2019 var det 5. För alla åldersgrupper var det 1,042,162 personer som använde antidepressiva år 2019.
Antipsykotika exkl. litium ökar också
Antalet patienter har ökat stadigt från 78,875 år 2006 till 98,568 år 2019. Dvs en ökning på 25 % jämfört med 11 % ökning av befolkningen. Antalet expedieringar har också ökat stadigt – från 11,1 till 12,6.
ADHD-medicinering har ökat markant
Det syns mycket tydligt i statistiken att antalet ADHD diagnoser och användning av ADHD läkemedel ökat. År 2006 var det endast 4,144 personer som fick ADHD läkemedel medan det var 72,438 år 2019.
Lugnande och ångestdämpande medel har ökat lite
Här har både antalet patienter och expedieringar ökat och sedan minskat något. Från 246,937 patienter år 2006 till en topp år 2015 på 316,303 och sedan en sänkning fram till 2019 till 291,024 patienter. I procent är ökningen 18 % jämfört med 11 % i befolkningsökning.
Smärtstillande medel, inkluderar ej opioider har minskat stort
Här har antalet patienter minskat. Från 1,013,872 år 2006 har det stadigt minskat till 904,299 år 2019. Per 1000 invånare är minskningen från 190,46 till 155,51. Däremot har mängden expedierade smärtstillande ökat per person, från 2,6 år 2006 till nästan 3 år 2019.
Opioider har också minskat stort
Antalet patienter har minskat från 412,349 till 386,227 men eftersom befolkningen har ökat har antalet patienter per 1000 invånare sjunkit från 77,46 till 66,42. Sömnmedel och lugnande medel, exkl. melatonin har minskat
Även här har antalet patienter minskat. Från 352,938 år 2006 till 338,713 år 2019. Per tusen invånare är minskningen från 66,3 till 58,25.
Källa: Statistikdatabas för läkemedel Socialstyrelsen
Fakta: Antalet sjukskrivna första kvartalet år 2006–2019. ”Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar.”
År | Antal personer |
---|---|
2006 | 64,716 |
2007 | 59,362 |
2008 | 50,473 |
2009 | 39,646 |
2010 | 29,282 |
2011 | 38,532 |
2012 | 46,605 |
2013 | 53,156 |
2014 | 64,123 |
2015 | 77,128 |
2016 | 87,828 |
2017 | 89,886 |
2018 | 84,501 |
2019 | 85,097 |
Se våra filmer med André Marx om antidepressiva medel
Psykofarmakakollen
Gå gärna in och läs på Psykofarmakakollen som syftar till ökad patientsäkerhet vid medicinering med psykofarmaka. Tanken är att användarna skall få bättre kontroll över verkningarna av dessa preparat för att kunna göra val som baseras på kunskap med systematisk utvärdering av effekterna och kunna utveckla dialogen med sin förskrivande läkare.
1 Trackback / Pingback
Kommentarerna är stängda.